Rättskraft – något att tänka på som företagare i tvist med privatperson (och för den delen vice versa)

Rättskraft är något som inte så många har koll på utanför juridikens sfär. I korthet betyder det att en tidigare dom kan ha betydelse i kommande rättegångar. Inom brottmål betyder det att när en dom vunnit laga kraft kan åtal inte föras om samma sak igen – såvida inte resning är för handen, vilket kan ske både till fördel för den dömde (Quickfallet) och till nackdel för den friade (Spekerödmordet).

Uppsåt till en gärning – vad betyder det egentligen?

För att en person ska kunna hållas straffrättsligt ansvarig för ett brott krävs det att personen antingen har begått gärningen med uppsåt eller genom oaktsamhet. Följande artikel kommer att behandla begreppet uppsåt, som är den ansvarsform som krävs i de allra flesta fall för att någon ska kunna dömas för brott.

Oklarheterna kring EncroChat och Anom

Den senaste tiden har polisen gripit ett stort antal människor till följd av att man hittat bevis i de krypterade chattarna Sky ECC, EncroChat och Anom. Tidigare i veckan uppdagades det att FBI skapat den krypterade chatten Anom som kriminella lurats till att använda. FBI har genom detta kunnat följa vad som skrivits i chattarna, och 155 personer har gripits i Sverige med anledning av detta. Hur bevisen från denna nya chatt kommer att bedömas av svensk domstol återstår att se. I följande artikel kommer den krypterade chatten EncroChat att diskuteras.

Dubbelmordet i Vallentuna- en fråga om bevis och medgärningsmannaskap

En man och en kvinna hittades döda i sin bostad i Vallentuna. Två män kom att åtalas för mord samt rån. De båda männen skyllde på varandra och angav olika berättelser om vad som hänt paret. I tingsrätten dömdes båda männen för mord på kvinnan och för rån avseende mannen, men hovrätten gjorde en annan bedömning.

Mer om målsägandebiträde

Lagen om målsägandebiträde kom att ändras 2018. Ändringen innebär att när tiden för överklagande av tingsrättsdomen har löpt ut har man inte längre rätt till ett målsägandebiträde, om inte rätten bedömer att det finns ett fortsatt behov av det. Anledningen till den nya regeln tycks bero dels på ekonomiska skäl, dels att man har bedömt att behovet av biträde i högre instans ofta inte är särskilt stort.

Ungdomsrabatt och mängdrabatt

Nyligen avgjordes ett mål där en man dömdes för ett flertal sexualbrott mot barn, däribland 49 fall av grov våldtäkt. Fallet har väckt starka reaktioner hos allmänheten med anledning av det straff som mannen fick. Tingsrätten bedömde att det maximala straffet som kunde ges var fängelse i 14 år. Med hänsyn till gärningsmannens unga ålder och att han hade hjälpt till i utredningen, gjordes bedömningen att straffet skulle bli fängelse i 12 år. Hovrätten gjorde en annan bedömning och fann att straffet skulle bli fängelse i 7 år och 6 månader. Frågan som många har ställt sig är hur det kunde bli så stor skillnad i de olika instanserna. Anledningen till denna skillnad beror främst på den s.k. ungdomsrabatten, vilken förklaras närmre i det följande.

Samtyckeslagen – två år senare

Det har funnits flera brister med sexuallagstiftningen och vid den senaste utredningen år 2014 framkom att detta gällde särskilt i situationer där sexuell handling utfördes utan tvång eller utnyttjande men ändock mot en persons vilja. Ändringen som genomfördes till följd av utredningen ledde till att lagen ändrades till att istället bygga på avsaknad av frivillighet. […]

Ett målsägandebiträdes vardag år 2020

Jag har jobbat som målsägandebiträde sedan år 2011, ofta rörande våld i nära relation då jag är specialiserad på familjerätt. Jag har därmed sett ovanstående fler gånger än jag önskar. Jag får ett uppdrag som målsägandebiträde från en domstol i Sverige. Det misstänkta brottet har skett några veckor tidigare och målsäganden har tagit mod till […]

Nya lagen om blåljussabotage ger hårdare straff

På flera orter runt om i Sverige har det de senaste åren förekommit angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det har ansetts vara ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslog regeringen den 22 december 2016 de ändringar […]