Drygt 1 av 10 barn i Sverige, vilket i konkreta tal rör sig om drygt 200 000 barn, har någon gång bevittnat våld mot en närstående. I den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn uppgav fjorton procent av de tillfrågade eleverna att de upplevt att en förälder utövat psykiskt eller fysiskt våld mot en annan förälder. Forskningen visar att barn som bevittnar våld mot en närstående löper avsevärt högre risk att själva utsättas för våld. Viss forskning visar därtill att det kan vara psykiskt mer skadligt för ett barn att bevittna våld mot en närstående än att själv utsättas för våld.

I anledning av detta beslutade regeringen i juni 2018 att uppdra åt en särskild utredare att utreda och överväga ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar som begås av och mot närstående

Utredningens betänkande presterades i maj i år och innehåller förslag om en särskild straffbestämmelse om barnfridsbrott. Det finns idag inget brott som uttryckligen tar sikte på barn som bevittnar brott mot annan närstående. Ett barn som bevittnat ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående kan idag få rätt till skadestånd eller brottskadeersättning enligt 9 § brottskadelagen. Konsekvenserna av att det idag inte finns någon uttrycklig straffbestämmelse som tar sikte på barn som bevittnar våld mellan närstående är att barnet inte får ställning som målsägande under förundersökningen. Detta medför bl.a. att barnet inte har rätt till en särskild företrädare eller annat biträde under processen. Huvudregeln är att det är vårdnadshavaren som beslutar i de angelägenheter som rör barnet. Det innebär att en vårdnadshavare idag har möjlighet att hindra att ett barn hörs under förundersökningen om vad barnet bevittnat.

Genom det förslag som nu presenterats skulle barnet själv inta rollen målsägande vid en rättsprocess om händelserna. Det förslag om en särskild straffbestämmelse om barnfridsbrott som utredningen presenterat är konstruerat utifrån faran för att skada tryggheten eller tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Det innebär att barnet intar rollen som målsägande om barnet bevittnar en gärning (ett grundbrott) mot närstående och gärningen även varit ägnat att skada tilliten och tryggheten hos barnet. Att gärningen ska vara ägnad att innebär i detta avseende inte att gärningspersonens måste ha ett direkt uppsåt att skada tryggheten och tilliten hos barnet. Likgiltighet inför att ett barn som vistas i bostaden kan komma att bevittna gärningen bör enligt utredarnas förslag räcka för straffansvar.

Remisstiden för betänkandet gick ut den 19 september i år och förslaget ligger nu på regeringens bord. Vi på Atlas Advokater anser att det är angeläget att stärka barnets ställning i rättsprocessen. Barn som bevittnar våld i hemmet löper avsevärt högre risk att drabbas av såväl fysik som psykisk ohälsa och det är enligt vår mening av vikt att samhället reagerar på sådana handlingar. Barn har idag många gånger en begränsad rätt att komma till tals under processen. Utredningens förslag om att uppdraget för särskilda företrädare för barn ska utökas till att omfatta fler åtgärder för att tillvarata barnets rätt under hela processen anser vi därför vara välkommet.

I början av april 2017 skedde det tragiska: terrorn kom till Sverige. En man valde att stjäla en lastbil och köra nerför Drottninggatan i Stockholm med avsikt att döda. Fem personer dog i terrordådet. I samband med att terroristen dömdes till livstids fängelse tilldömdes dödsoffrens anhöriga 60 000 kr var i skadestånd för psykiskt lidande.

Den dödade 11-åringen Ebba Åkerlunds pappa beskrev efter domslutet skadeståndet som en ”sådan förolämpning att jag inte finner ord”. Därför överklagade han till Hovrätten där han yrkade för 150 000 kr för psykiskt lidande.

Förra veckan kom domen. Skadeståndet höjs med 40 000 kr upp till 100 000 totalt. Anledningen till att Hovrätten beviljar en höjning av skadeståndet beror på att pappan kunde visa att han fortfarande lider psykiskt av dödsfallet.

Vad är skadestånd för psykiskt lidande?

När en person dödats genom brott kan personens nära anhöriga ha rätt till ersättning på grund av psykiskt lidande av övergående natur, det vill säga ”sveda och värk”. Detta kallas normalt anhörigersättning. Ersättningen kommer från att psykiskt lidande kan klassas som en personskada. Psykiskt lidande som kan styrkas av läkare klassas som personskador.

För att det psykiska lidandet ska vara skadeståndsberättigat måste skadan orsakats genom vårdslöshet eller uppsåt. Vid dödsfall från en trafikolycka, som inte skett till följd av vårdslöshet eller uppsåt, har den anhöriga inte rätt till ersättning.

Exakt hur mycket pengar anhörig- och skadeståndsersättningen är varierar lite från fall till fall. Normalt sett tittar tingsrätterna på Brottsoffermyndighetens referatsamling. I den står det att schablonersättningen vid uppsåtligt dödande är 60 000 kronor, som höjdes i januari 2018. Detta belopp motsvarar enligt Högsta Domstolen ersättningen för ”ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård”. Då Ebbas pappa kunde visa att han fortfarande led av terrordådet, mer än ett år efter Ebbas död, fick han höjd ersättning.

Om du har några frågor kring din egen situation kan du få gratis rådgivning av Atlas Advokater på 08-684 429 02 

Föräldraalienation är ett begrepp som är nyinkommet till det svenska språket. Begreppet härstammar från psykologin och engelskans Parental alienation. Under senare tid har vi sett allt fler skriverier i Sverige om både begreppet och fenomenet. Parental Alienation Study Group (PASG) höll även en två dagar lång konferens om ämnet i Stockholm, augusti 2018.

Vad betyder föräldraalienation?

Föräldraalienation är ett socialt fenomen som med andra ord kan beskrivas som ”främmandegörande av en förälder” eller ”föräldrapåverkan”. Det betyder att en så kallad berövare – barnets vårdnadshavare, eller annan auktoritär till barnet – försöker göra en förälder främmande för barnet. Detta kan berövaren göra genom att till exempel försvåra kontakten till föräldern eller att tala illa om densamma. Det kan beskrivas som manipulation från berövaren. Barnet härmar berövarens beteende och beter sig likadant mot föräldern.

Notera att allt främmandegörande beteende inte är medvetet. Det kan finnas många anledningar till att sådant beteende förekommer. Bland annat kan en svår skilsmässa göra att vårdnadshavaren omedvetet eller medvetet försöker undvika kontakt med den andra föräldern, till exempel vid umgänge.

Föräldraalienation ska inte förväxlas med Parental alienationssyndrom (PAS) som beskriver en mental störning där ett barn förminskar eller förolämpar en förälder utan någon tydlig anledning. PAS erkänns överlag inte som en riktig mental störning, varken i psykologin eller i juridiken, och används därför inte i domslut.

Vad säger lagboken om föräldraalienation?

Begreppet föräldraalienation är traditionellt sett inte ett juridisk begrepp och återfinns därför inte i föräldrabalken. Fenomenet i sig beskrivs inte heller i svensk lag. I vissa fall täcker existerande lagar inom familjerätt upp frågor om föräldraalienation.

Vi har tidigare skrivit om umgängesrätt. I den artikeln skriver vi om vikten av att båda föräldrarna tar ansvar för att tillgodose barnets behov – för barnets bästa. I 15 § 6 kapitlet av föräldrabalken står det skrivet att ”Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses” (2006:458).

Föräldraalienation kan leda till att den förälder som främmandegör den andra inte uppfyller sitt ansvar för att tillgodose barnets behov av umgänge. Barnet har rätt till kontakt med båda föräldrarna.

Idag finns ingen lag som skulle förhindra att ett barn manipuleras av en berövare.

Vi på Atlas Advokater vill alltid komma fram till barnets bästa.

Om du har frågor kring din situation, få gratis rådgivning på 08-684 429 02

År 2018 lider nu mot sitt slut. Det innebär att mängder av nya och förändrade lagar börjar gälla. Regeringskansliet har släppt ett dokument där 70 av de viktigaste lagarna och förordningar från 2019 förklaras.

Atlas Advokater har tidigare skrivit om att lagen om barnäktenskap skärps vid årsskiftet. Det finns även andra lagar som kan komma att påverka dig, din familj eller andra i din närhet. Trots att dessa nya lagar inte påverkar lika många människor som att TV-avgiften ersätts med skatt, är lagarna ändå viktiga.

Ändring av sjuklön – karensavdrag ersätter karensdagen

Den första januari 2019 avskaffas karensdagen och ersätts med ett karensavdrag. Karensdagar och karensavdrag är det avdrag på sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Lagförändringens mål är att göra det avdrag som sker när man är sjuk mer förutsägbart.

Denna förändring är därför främst positiv för dig med oregelbundna arbetstider. Karensdagen innebar att du förlorade mer pengar när du sjukanmäler dig för en dag med ett längre pass. Med förändringen görs nu att ett avdrag alltid är 20% av sjuklönen.

Underhållsstödet höjs för barn mellan 11-14 år

Om du är vårdnadshavare till och bor ensam med ditt barn kan du få underhållsstöd. Underhållsstödet får du om den andra föräldern antingen inte betalar underhållsbidrag eller betalar under 1573 kr.

För barn mellan 11-14 år höjs underhållsstödet med 150 kr. Underhållsstödet uppgår därmed till 1723 kr per månad.

Regelförenklingar av föräldrapenning

Tidigare har det varit så att endast den förälder som är gravid har haft rätt till föräldrapenning för att åka till mödravården. Nu kommer även den blivande förälder som inte är gravid ha rätt till föräldrapenning om hen följer med till mödravården.

Om ditt barn blir sjukt och du tvingas stanna hemma för att ta hand om barnet kan du ha rätt till det som kallas tillfällig föräldrapenning. Fler föräldrar kommer nu få rätt till denna penning för samma barn och tid – om föräldrarna går en utbildning som anordnas av en sjukvårdshuvudman för nyblivna föräldrar.

Detta är bara tre av många lagar och propositioner som träder i kraft 2019. Vi på Atlas Advokater uppmanar dig att ögna igenom innehållslistan i Regeringskansliets dokument för att få en ännu bättre blick av vad som kan påverka dig.

Gott nytt år!

När brott begås mot barn under 18 år kan det i vissa fall förordnas en särskild företrädare för barn. En särskild företrädare för barn förordnas om ett brott som kan leda till fängelse begåtts mot ett barn, om vårdnadshavaren antingen är misstänkt för brottet, eller om det befaras att vårdnadshavaren inte kommer ta tillvara barnets rätt.

Den särskilda företrädaren övertar vårdnadshavarens uppgifter och rätt att fatta beslut för barnet. Till exempel kan den särskilda företrädaren ge polisen tillstånd att förhöra barnet, eller besluta om barnet ska genomgå en läkarundersökning. Personen har alltså inte i uppgift att väcka åtal utan ska främst se till barnets bästa under förundersökning och rättegångsförfarande.

Oftast är den särskilda företrädaren en advokat eller en biträdande jurist som är ”särskilt lämplig för uppdraget”. Kunskaper, erfarenheter samt personliga egenskaper är faktorer som avgör om en person är ett lämpligt ombud.

På Atlas Advokater vill vi också betona vikten av att den särskilda företrädaren är opartisk gentemot båda barnets föräldrar. Lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn är skapad med syfte att undvika att vårdnadshavare förhindrar eller försvårar förundersöknings- eller rättegångsprocessen, i de fall där vårdnadshavaren kan ha en anledning att göra det.

Om den särskilda företrädaren då är vän eller på annat sätt känner vårdnadshavaren finns det skäl att misstänka att företrädaren inte tänker på vad som är det bästa för barnets rätt, utan vad som är bäst för vårdnadshavaren. Det gör bland annat att resultatet från förundersökningen inte är helt tillförlitligt då det är möjligt att mer kunde ha gjorts.

En särskild företrädare kan också vara hämndlysten gentemot vårdnadshavarna och därför, till exempel, ge åklagarna rätt att intervjua barnet på ett sätt som inte är lämpligt eller nödvändigt.

En särskild företrädare för barn som är helt opartisk gentemot föräldrarna – utan någon tidigare relation eller koppling till vårdnadshavarna – är det bästa för en rättvis rättsprocess där barnets rätt respekteras.

Umgängesrätt handlar inte om en förälders rätt att träffa sitt barn, utan barnets rätt att träffa sin förälder. Enligt föräldrabalken ska barnets bästa ”vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”.

Vad är då umgängesrätt? I en separerad familj har barnet rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med och boendeföräldern har det yttersta ansvaret för att medverka till att umgänge sker. Den som barnet inte bor stadigvarande med kallas umgängesförälder.

Samtidigt har båda föräldrarna ett ansvar för att tillgodose barnets behov. Om det bästa för barnet är att inte ha kontakt med den ena föräldern ska boendeföräldern skydda barnet genom att undvika att sådan kontakt sker.

Ett sätt för att reglera umgänge är att föräldrarna kommer överens om att skriva ett umgängesavtal. För att avtalet ska bli juridiskt bindande måste avtalet godkännas av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört.

Vid olika former av separationer är det vanligt att föräldrar ingår ett muntligt avtal om hur umgänge med barnet ska se ut. Ett umgängesavtal skrivs för att fastställa det föräldrarna kommit överens om och för att minska framtida konflikter. Desto utförligare avtalet är, desto bättre.

Umgängesavtal innehåller och reglerar oftast följande:

  • Löpande umgänge mellan barnet och den förälder som barnet inte bor med.
  • Fördelning av storhelger som julafton, påsk mm och fördelning av skollov samt sommarumgänge. Standarden här är att ha varannan storhelg och vartannat lov.

Om föräldrarna inte är grannar behöver de besluta om vilka tider och hur hämtning och  lämning av barnet ska ske samt hur eventuella resekostnader ska fördelas. Huruvida resekostnader ska delas eller ej finns det viss vägledning för i föräldrabalken, specifikt rörande avstånd och vem som ansvarar för vad.

Vanligtvis kan familjerätten hjälpa föräldrar att upprätta umgängesavtalet. På Atlas Advokater tar vi umgängesrätten på stort allvar. Ring oss på 08-684 429 02 för inledande fri rådgivning. Utifrån det ger vi er råd och tips om hur ni kan gå vidare.

Ensamvårdnad inom äktenskapet

En kvinna boendes i Sverige vill ha ensam vårdnad om barnen eftersom hennes man lever i Etiopien och inte får uppehållstillstånd i Sverige.

Kvinnan stämmer sin make och anser sig rätten att ha ensam vårdnad om barnen, tre och sju år gamla. Skälet uppges vara av praktiska skäl – eftersom det inte är möjligt för kvinnan att få sin makes underskrift på handlingar som rör till exempel skola, sjukvård och pass. Paret har varit gifta sedan 2010.

När två personer med gemensamma barn ingår i ett äktenskap delas vårdnaden mellan dessa per automatik om ej någon av föräldrarna innan giftermålet har tilldelats ensam vårdnad.

Om ett par som ej är gifta skaffar barn erhåller modern per automatik ensam vårdnad. Det finns ett undantag i föräldrabalken som säger att det är möjligt att ändra gemensam vårdnad till ensam vårdnad i fall där den ena föräldern är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden. Precis som vi skrivit om tidigare, i artikeln FN:s Barnkonvention blir svensk lag, är rätten och lagstiftarens utgångspunkt alltid barnets bästa.

Tingsrätten avslog kvinnans stämning vid den första förhandlingen eftersom domstolen menar att ensamvårdnad i befintligt äktenskap endast är att förordna vid det undantag som föräldrabalken proklamerar och att tingsrätten inte bedömde att pappan bosatt i Etiopien kunde anses vara ett sådant undantag.

En del i detta beslut grundades i att tingsrätten ansåg att paret borde kunde hantera den praktiska problematiken med hjälp av fullmakter som skulle kunna undertecknas av pappan i Etiopien

Hovrätten beviljade inte prövningstillstånd vid överklagan men Högsta domstolen beslutade i somras att frågan ska prövas ytterligare.

Kvinnan uppger att inte har för avsikt att skilja sig utan endast önskar ensam vårdnad eftersom det praktiskt kommer underlätta hennes vardag med barnen i Sverige.

 

 

Att begå brottet egenmäktighet med barn innebär att en person med avsikt skiljer ett barn från vårdnadshavaren. Detta kan även innebära en situation där en av två vårdnadshavare med gemensam vårdnad om ett barn gör sig skyldig till brott om ena parten med uppsåt undanhåller barnet från andra parten.

Det finns ett flertal uppmärksammade fall i Sverige.

Ett omskrivet fall från 2013 behandlade en mamma som efter en skilsmässa tog med sig den gemensamma dottern på en utlandsresa tillbaka till hemlandet utan att informera flickans pappa.

Tingsrätten dömde mamman till 9 månaders fängelse för grov egenmäktighet med barn.

Ett annat fall berörde en familj med ursprung i Syrien som anlände till Sverige som flyktingar 2015. Det uppstod komplikationer i äktenskapet vilket gjorde att familjen splittrades och pappan tog med sig de båda gemensamma barnen och flyttade till Tyskland utan att meddela mamman som blev kvar i Sverige. Pappan hävdade vid rättegången att han agerat utan uppsåt och att asylansökningen i Tyskland var öppen information samt att mamman medvetet gjort sig okontaktbar.

Hovrätten dömde mannen till fängelse i ett år och åtta månader.

I ett uppmärksammat fall från 2013 höll en mamma sin son gömd från pojkens far. Anledningen var enligt kvinnan för att skydda sonen, som pappan enligt påstående, förgrep sig sexuellt på. 2011 hade en förundersökning gällande sexuella övergrepp mot sonen inletts men lades ner utan att åtal väcktes.

2013 beslutade tingsrätten att pappan skulle ha ensamvårdnad om pojken.

Efter detta beslut valde kvinnan att gå under jorden tillsammans med sonen.

När pojkens mor lade fram argumentet att hon agerat utifrån pojkens bästa, ansåg inte tingsrätten eller hovrätten, där fallet senare prövades att förklaringen höll utifrån att påståendet kring övergrepp hade prövats och ej lett till åtal två år tidigare.

Tingsrätten meddelar vid domen mot kvinnan att nödbestämmelsen, som innebär att en brottslig handling kan vara tillåten om det föreligger en nödsituation ej var applicerbar. Högsta domstolen har tidigare dömt friande i andra fall där det bedömts att nödbestämmelsen kan hänvisas till eftersom barn riskerat att fara illa men eftersom situationen kvinnan uppgav att hon sökt skydda barnet ifrån hade prövats utan åtal, bedömde inte någon av de rättsliga instanserna att argumentet var gångbart.

Hovrätten dömde kvinnan till villkorlig dom.

En skilsmässa där barn är inblandade är ofta komplext och upprivande. Familjerätten talar likväl tydligt om att barnet är att sätta i främsta fokus samt vikten av att vårdnadshavarna samarbetar. Aktivt motarbetande, eller att undanhålla ett barn är brottsligt.

Förenta nationernas barnkonvention, som antogs år 1989 blir lag i Sverige. Beslutet togs av riskdagen den 13 juni 2018 och lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.

Den svenska lagstiftningen överensstämmer sedan tidigare med barnkonventionens grundläggande meningar om barns rättigheter men genom inkorporerandet av konventionen som lag kommer den juridiska statusen på konventionen höjas.

Organisationen Unicef uttrycker i ett pressmeddelande en stor glädje över beskedet. De lyfter fram att inkorporerandet av lagen kommer styrka kärnfokus för konventionen, vilket är att barn är egna individer med egna rättigheter.

Juridiskt innebär detta att barnkonventionen erhåller en högre status, givet att den blir en svensk lag. Emellertid tillkommer inga nya rättigheter för barn. Den största skillnaden uttrycker Unicef kommer genereras genom ett ökat tryck på myndigheter, rättsväsendet och beslutsfattare.

Barnkonventionen kommer, i och med beslutet, få den status som andra svenska lagar har, till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen, föräldrabalken och brottsbalken.

 

Exempel på konkreta förändringar

 

Barn i utsatta situationer kommer få ett starkare rättsligt skydd.

Utsatta situationer kan innefatta, vårdnadstvister, omhändertagande av social tjänst eller migrationsprocesser.

 

Barnets intressen kommer stärkas vid konflikt med befintlig svensk lag.

Vid konflikt mellan till exempel utlänningslagen och barnkonventionen kommer barnets intressen och barnets bästa erhålla en stärkt position.

 

Barns rätt att komma till tals stärks.

Det finns fall där det tydligt framgår att barnets åsikter inte tagits i beaktande på korrekt sätt utan både har förbisetts men även kränkts. I barnkonventionen framgår det tydligt att barns rätt att komma till tals är en rättighet.

 

Alla ser inte positivt på beslutet

Olof Beckman, som arbetar som lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet anser inte att beslutet kommer gynna barnens bästa.

”Svensk lag ger redan i stort barn ett starkare rättsligt skydd än vad barnkonventionen gör” säger Olof Beckman till Expressen.

Olof Beckman menar att konventionen både är gammal och svårtydd, vilket kommer skapa möjliga problem för de personerna som operativt kommer arbeta med barnen, till exempel, skola, socialtjänst och polis.

 

Nu börjar förberedelserna

Trots att det dröjer till 2020 innan lagändringen är genomförd så börjar det gedigna förberedelsearbetet för svenska myndigheter redan nu. SKL (Sveriges kommuner och landsting) publicerar den 21 september flera nyckelfaktorer för att nå framgång med barnrättsarbetet. Några exempel på dessa är följande:

  • Kartlägg kunskapsnivå
  • Förankra arbetet i hela organisationen
  • Genomför aktiviteter på olika nivåer
  • Be om handledning och stöd om det behövs

 

Referenser

Skl.se

Regeringen.se

Unicef.se

Ohcr.org