Rättshjälpslagen, som infördes år 1999 med ett inkomsttak på 260 000 kr, har inte uppdaterats trots en betydande ökning av medellönen och förändrade ekonomiska förhållanden hos allmänheten under de senaste decennierna. Trots detta finns det ingen plan för att ändra lagen inom en snar framtid.
Jennica & Linda - Atlas Advokater
Innehållsförteckning

Familjemål och Rättshjälpens Utmaningar

Vi två jobbar mycket med familjemål inom vårdnad, boende och umgänge och har gjort så i över tio år. Dessa processer kräver ofta många steg och en domstolsprocess på minst ett år, om målet går hela vägen till huvudförhandling.

Detta gör att ombudskostnader på runt 100 000 kronor eller mer är vanligt förekommande för en sådan process. Rättshjälpen har som en yttersta gräns på 100 timmar, vilket motsvarar 178 125 kronor för årets rättshjälpstaxa och ger rättshjälpsavgifter (det klienten betalar själv) på 2-40 % baserat på inkomsten.

Högsta rättshjälpsavgift kan landa på 71 250 kronor om samtliga 100 timmar används och du har den högsta procentsatsen. Rättshjälpsmyndigheten eller tingsrätten bestämmer vilken procentsats (rättshjälpsavgift) som klienten ska betala till ombudet.

Inkomsttakets Påverkan

För att kunna få rättshjälp får du idag får du inte ha en högre bruttolön (lön innan skatt) än 260 000 kronor per år eller 22 915 kronor per månad om du har ett barn. Då får räkna av 15 000 kronor per barn och år från din inkomst, dock max 75 000 kronor. Detta innebär att om du idag har ett barn och tjänar 23 000 kronor i månaden så kan du inte beviljas rättshjälp. För att sätta detta i perspektiv har en lokalvårdare runt 23 700 kronor enligt senaste lönestatistiken från SCB.

Ekonomiska Konsekvenser för Rättshjälpsansökare

Dagens beräkning av en persons rättshjälpsavgift drabbar vissa mycket hårt. Till exempel en förälder som är föräldraledig eller en sjukskriven klient med hög SIG hamnar ofta på en så hög rättshjälpsavgift som 30-40 % när de ansöker om rättshjälp. Om en process går hela vägen till huvudförhandling kan detta innebära en rättshjälpsavgift på 30 000-40 000 kronor vilket många inte har råd med, om de inte har snälla släktingar som hjälper dem att betala. Detta kan innebära att hen får stå helt utan ombud eller att helt avstå från att tillvarata sitt barns bästa (förutsätter att det inte hen som blir stämd).

På 21 år har alltså ingen förändring skett i rättshjälpslagen utan den högsta godtagbara inkomsten ligger kvar på 260 000 kronor per år. Detta kan jämföras med den inflation som skett under elva års tid. År 1999 låg ett prisbasbelopp på 36 400 kronor och år 2021 ligger det på 47 600 kronor, det är en skillnad på 11 200 kronor.

Väldigt få har råd att anlita ett ombud om de inte beviljas rättshjälp eller rättsskydd. Ombudens taxa har ökat under tio år så att anlita ombud blir allt dyrare, även om ombuden arbetar efter den lägsta taxan – rättshjälpstaxan. Vem har råd att anlita ett ombud och betala en process på kanske 100 000-150 000 kronor med en inkomst på 23-24 000 kronor per månad? Vilka ombud går med på en avbetalningsplan som sträcker sig över tio-femton år?

Tidsbegränsning inom Rättshjälpen

Men det finns även flera brister med den nuvarande lagstiftningen. Rättshjälpen gäller bara i 100 timmar som tidigare nämnts. Du kan i särskilda fall få utökat lite grann om du är i slutskedet av en process, men det är långt ifrån alltid domstolen går med på det. I ett ärende på byrån nu ligger ombudet på 99 timmar och tingsrätten har sagt nej till utökning av rättshjälpen. I ärendet kvarstår genomgång av motpartens omfattande bevisning, upprättande av egen bevisuppgift och förmodligen en två dagars huvudförhandling som ska väl förberedas. Klienten kommer aldrig att ha råd att betala ombudet privat då hen nämligen har utmätning på sin lön och därför lever på existensminimum.

Ombudet står då inför valet att fortsätta arbeta pro bono eller lämna klienten mitt i målet. Om ombudet väljer det första går ombudet kanske miste om minst 30 timmars inkomst. Om ombudet väljer det senare så hamnar klienten i ett enormt underläge vid slutlig rättegång och i slutändan drabbas barnet hårdast av detta. Det finns även advokatetiska regler som innebär att vi advokater inte kan överge en klient sent i processen hur som helst men det är en annan diskussion.

Rättskydd och Alternativ till Rättshjälp

Rättshjälp beviljas bara när rättskydd från din hemförsäkring eller annan försäkring inte går att använda. Oss veterligen, kräver de allra flesta försäkringsbolag att du haft en försäkring i minst två år och att du varit separerad från motparten i ett år för att bevilja en ansökan. Detta medför att personer som tjänar mer än 260 000 kronor per år och nyligen har separerade får anlita ett ombud privat. Detta gäller även en förälder som behöver bo på skyddat boende eller en förälder vars sambo (den andra föräldern) blir frihetsberövad under en längre tid. Dessa står med dagens lagstiftning helt utan möjlighet till att tillvarata barnets bästa.

Som det är nu kan en person tvingas att sänka sin inkomst för att beviljas rättshjälp och på så sätt ha råd att agera för barnets bästa. Det kan i praktiken innebära att personen måste gå ner i tid och därmed gå ner i lön för att ha råd med ett ombud och en process. Det är inte ett rimligt alternativ.

Det kan också vara så att personer idag tvingas vänta på att ansöka om stämning tills de blir föräldralediga och går ner i inkomst eller tills de levt separerade i ett år och därmed kan ansöka om rättsskydd. Något som direkt kan påverka barn negativt, som då behöver leva i en dysfunktionell livssituation.

Är du kärande, alltså den som ansöker om stämning, kan du i teorin vänta med att stämma, sen kanske det inte alls går för att saken är så brådskande. Men om du är svarande i en process (den som blir stämd) så styr den andra parten när domstolsprocessen ska starta igång. Svarande ges två veckor att inkomma med svaromål, anlita ett ombud och eventuellt ansöka om rättshjälp. Detta innebär att svarande knappt har någon möjlighet att påverka sin ekonomiska situation och därmed sina möjligheter att beviljas rättshjälp. Trots detta tar inte bestämmelserna om rättshjälp hänsyn till om du är kärande eller svarande och möjligheten att tillvara sina och barnets rättigheter riskerar därför att bli mycket ojämn mellan parterna i processen.

Rättshjälpslagens gräns på 100 timmars arbete kan utifrån ses som väl tilltagen, men i praktiken så är 100-timmars regeln rättsosäker. Detta då motparten kanske är förmögen eller har en rättsskyddsförsäkring som täcker en ombudskostnad på upp till 300 000 kronor, medan rättshjälpen bara gör det till dryga 178 000 kronor. Det gör det möjligt för en part, att exempelvis genom att åberopa omfattande bevisning, eller att tvista om minsta lilla sak, att se till att tömma motpartens 100 timmars rättshjälp innan processen i tingsrätten nått hela vägen fram. Klienten riskerar då åter att stå utan ombud om den inte har råd att betala ombudet privat.

Förbättringsförslag för Rättshjälpslagen

Det finns idag, vad vi känner till, ingen reform i sikte för rättshjälpslagen, trots att den tar sikte på 1999 års ekonomiska förhållanden. Detta är ett stort problem som hela tiden automatiskt minskar antalet klienter som kvalificerar sig för rättshjälp och därmed skapar en stor ojämnhet i rättssäkerheten hos de klienter som inte har en hög lön eller en förmögenhet.

För att komma till rätta med detta behöver lagen ses över i flera delar. Inkomsttaket måste ökas så att det motsvarar löneökningarna och inflationen. Hur självrisker ska beräknas måste ses över, bland annat när det gäller betydelsen av skuldsättning då detta, enligt vår erfarenhet, tillämpas på olika sätt idag. Sedan behöver även 100-timmars regeln tas bort för att motsvara regleringen i rättsskyddet så förutsättningarna för bägge parter blir mer jämlika och att processer kan bedrivas rättssäkert.

Sist tog det 11 år med ändringen i rättshjälpslagen för att få till stånd möjligheten att fritt välja ombud nationellt, det infördes först år 2010.

Hur länge ska staten få tumma på vanliga människors möjlighet till en rättssäker domstolsprocess om det viktigaste vi har – barnen?

Av: Advokat och delägare Jennica Paulette och Jurist Linda Bohlin Jacobsson

Dela artikeln:

Relaterade Inlägg