Exempel på olämplighet kan vara att en förälder är inne i ett missbruk, är förhindrad att ta adekvata beslut i barnets liv på grund av sjukdom eller om en förälder utsatt barnet eller den andra föräldern för våld.
Gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna har någorlunda konfliktfritt samarbete i frågor som rör barnet. Det betyder inte att föräldrarna alltid måste ha samma åsikt i frågor kring barnet men att föräldrarna kan hantera sina delade uppfattningar utan att det drabbar barnet.
Om föräldrarna har djupgående samarbetssvårigheter eller bristande kommunikation eller om någon av föräldrarna är att anse som olämpliga genom fysisk eller psykiska ohälsa, kriminalitet, att våld utövats mot den andre föräldern eller barnet samt om det finns en risk att barnet kommer att bortföras kan det istället vara lämpligt att en av föräldrarna har ensam vårdnad.
I de allra flesta fall är det bra om två föräldrar som är oense i frågor kring sitt gemensamma barn vänder sig till kommunen för kostnadsfria samarbetssamtal. Detta är inte att rekommendera om den ena föräldern har utsatts för våld av den andra föräldern. Det är viktig att känna till att familjerätten, som oftast är den enheten hos kommunen som erbjuder samarbetssamtal, inte står på någon förälders sida och inte kan besluta i frågor kring vårdnad, boende eller umgänge åt er utan endast kan upprätta juridiskt bindande avtal åt de föräldrar som kommer överens.
I vissa fall är föräldrarna så oense att man behöver vända sig till en domstol för att få sin uppfattning prövad.
En domstolsprocess inleds genom att en av föräldrarna lämnar in en stämningsansökan (stämmer den andra föräldern) och yrkar på exempelvis ensam vårdnad om barnet. Efter att stämningsansökan lämnats in med de yrkanden som finns så får motparten möjlighet att ge in sitt svaromål (ett skriftligt svar på stämningsansökan) med inställning och eventuella egna yrkanden.
Domstolen uppdrar även ofta parallellt till socialtjänsten genom familjerätten att göra intervjuer med parterna och barnen om barnen är i sådan ålder och mognad att deras vilja har betydelse. Därefter bokas ett sammanträde i tingsrätten, en så kallad muntlig förberedelse. Syftet med detta sammanträde är att försöka få till en överenskommelse och om inte det går så har tingsrätten till uppgift att fatta ett interimistiskt, tillfälligt beslut om det som yrkas i målet. Det kan hållas flera muntliga förberedelser i ett mål om nya yrkanden eller ändring av tidigare beslut begärs.
Om parterna inte lyckats komma överens eller om någon av parterna åberopar olämplighet hos den andra föräldern kan det finnas skäl att inhämta en utredning. Tingsrätten ger då familjerätten i uppdrag att utreda de tvista frågorna rörande vårdnad, boende och umgänge. En sådan utredning genomförs med enskilda intervjuer med parterna, det görs hembesök där föräldrarna observeras tillsammans med barnet, det görs registerkontroller och det görs intervjuer med olika referenspersoner såsom förskole- och skolpersonal. Efter inhämtande av allt material gör ansvariga utredare en analys av situationen och förslår sedan hur tingsrätten bör döma i målet. Socialtjänsten har riktlinjer för hur dessa utredningar ska se ut och vad de ska innehålla. De kan dock i praktiken variera i utseende och omfattning från kommun till kommun. En sådan utredning tar ca fyra till sex månader.
Om parterna inte kommer överens under målets gång så avslutas målet med en huvudförhandling, där föräldrarna, vittnen och eventuella sakkunniga hörs samt att den skriftliga bevisningen gås igenom. Därefter meddelar tingsrätten en slutlig dom, vilket oftast tar en till två veckor.
Är en av föräldrarna missnöjda med domen kan den överklagas till hovrätten men där krävs det prövningstillstånd för att domstolen ska prövas målet på nytt.
Vi på Atlas Advokater ger er inledningsvis fri rådgivning via telefon och utifrån det samtalet råd och tips om hur ni kan gå vidare. Kontakta oss
