Placeringen sker vanligtvis på familjehem alternativt behandlingshem och vilket alternativ man väljer i det enskilda fallet är avhängigt det individuella behovet hos den unge. LVU är allt som oftast det sista alternativet som står till buds av många olika möjligheter till stöd och hjälp. I första hand ska frivilliga hjälpinsatser erbjudas. Först om detta inte ger resultat, eller om man har allvarliga misstankar om att den unges hälsa riskeras akut, blir det aktuellt med ett tvångsomhändertagande.
Hemförhållanden som är bristfälliga
Med bristfälliga hemförhållanden kan avses att det finns t.ex. missbruksproblem, vanvård, fysisk eller psykisk misshandel. Hemförhållanden som är så svåra att de har en menlig inverkan på den unges hälsa och utveckling kan leda till att en flytt bedöms vara det enda alternativet för att ge den unge en chans till en bättre framtid.
Eget beteende som är destruktivt
Omhändertagande kan också ske på grund av den unges eget beteende. Det kan vara frågan om att barnet har ett påtagligt destruktivt beteende, till exempel har en pågående kriminell livsstil eller ha ett missbruk. I dessa fall kan socialnämnden göra bedömningen att det enda sättet för den unge att bryta det destruktiva beteendet är att få vård någon annanstans än där den unge vistas vanligtvis.
Familjehem eller behandlingshem
Familjehem är ”vanliga” familjer som tar emot barn och ungdomar medan behandlingshem är yrkesverksamma organisationer som har som syfte att erbjuda såväl boende som behandling. Det finns behandlingshem över hela Sverige med olika inriktningar, som erbjuder olika typer av behandlingar beroende på vilken problematik den unge har.
Vem bestämmer?
Vem som initierar ett omhändertagande med stöd av LVU kan variera. Det händer att föräldrar vänder sig till socialnämnden själva för att hjälpa sina barn.
Socialnämnden har mandat att besluta om omedelbara omhändertaganden och att ansöka om beredande av vård enligt LVU. Formellt sett är det förvaltningsrätten som beslutar om ett omhändertagande, och placering på behandlingshem eller familjehem enligt LVU kan då bli aktuellt. Förvaltningsrättens beslut fattas på grundval av den ansökan som skickas in från socialnämnden men efter det att förvaltningsrätten hållit muntlig förhandling och har givit samtliga berörda parter möjligheten att komma till tals.
Föräldrar har en stor roll i sina barns liv och det förändras inte i samband med ett omhändertagande med stöd av LVU. Samtycke, när så är möjligt, är viktigt för att omhändertagandet ska kunna falla väl ut i förlängningen. Detta är dock inte alltid möjligt av individuella skäl. I största möjliga mån ska socialnämnden samarbeta med föräldrar för att komma fram till lösningar och behandlingsformer som samtliga berörda parter kan acceptera och arbeta efter.
Offentligt biträde
Inom social- och förvaltningsrättsliga ärenden företräder vi såväl barn som föräldrar. I ärenden angående tvångsvård har både föräldrar och barn rätt till ett offentligt biträde. Den som har rätt till offentligt biträde har rätt att välja vilken advokat den vill ska företräda denne och kan uppge detta till förvaltningsrätten. Önskemålet framställs till förvaltningsrätten. Advokatens arbete ersätts av staten.
