Riksdagen har infört en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år. I och med den nya lagen har övriga skyddsbehövande inte rätt till uppehållstillstånd. Lagen innebär även att en person som är i behov av skydd endast får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd istället för ett permanent uppehållstillstånd. Den som bedöms som flykting och får ett beslut efter den 10 juli 2016 får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år och alternativt skyddsbehövande får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 13 månader. Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms vara i behov av skydd kan dock få permanenta uppehållstillstånd enligt tidigare ordning om de har ansökt om asyl senast 24 november 2015.
Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.
Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Det finns undantagsbestämmelser i den svenska utlänningslagen (5 kap 6§ UtlL) som ger en utlänning rätt till uppehållstillstånd även om denna inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrigt skyddsbehövande. För vuxna krävs då synnerligen ömmande omständigheter medan för barn har kravet sänkts till särskilt ömmande omständigheter sedan juli 2014. Ett exempel på skäl för uppehållstillstånd kan vara att personen lider av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning.
