Rättegångskostnader i personskademål – när priset för att få sin rätt prövad riskerar att bli för högt
Personskademål är tvister där en enskild individ ofta står mot ett försäkringsbolag efter en skada. Det kan handla om allt från trafikolyckor till medicinska skador, där parterna är oense om både orsaken till skadan och vilken ersättning som ska betalas ut. Det som vid första anblick kan framstå som en juridisk fråga om bevisning och ersättning är i praktiken också en ekonomisk riskfråga – och för många skadelidande en avgörande sådan.
En process där vinnaren tar allt
Svenska personskademål är dispositiva tvistemål. Det innebär att parterna kan träffa förlikning, men också att huvudregeln gäller: den som förlorar målet ska ersätta både sina egna och motpartens rättegångskostnader. I den här typen av mål finns inget kostnadstak. Det innebär att kostnaderna i mer omfattande mål kan bli mycket höga, särskilt när medicinska experter, sakkunniga och omfattande bevisning tas in från båda sidor.
I praktiken skapar detta en process där den ekonomiska risken kan bli lika avgörande som själva sakfrågan.
Access to justice – en rättighet i teorin och i praktiken
Sverige är bundet av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. En grundläggande princip i detta sammanhang är access to justice – rätten till effektiv tillgång till domstol.
Det räcker dock inte att en rätt finns på papperet. Den måste också vara reellt möjlig att använda.
För att stärka denna tillgång finns exempelvis rättsskydd i hemförsäkringar och möjligheten till rättshjälp i vissa fall. Även offentliga försvarare i brottmål är ett uttryck för samma princip.
Men i personskademål uppstår ett särskilt problem: det ekonomiska risktagandet kan bli så stort att enskilda i praktiken avstår från att driva sin sak till domstol när rättsskydd eller rättshjälp inte förslår till att täcka annat än en mindre del av kostnaderna.
En obalans mellan individ och försäkringsbolag
När en privatperson tvistar med ett stort försäkringsbolag råder ofta en strukturell obalans. Försäkringsbolag har resurser att driva omfattande processer över lång tid, medan den enskilde ofta befinner sig i en redan utsatt situation – ibland utan arbetsförmåga och med begränsad inkomst.
I sådana situationer kan hotet om höga rättegångskostnader få en avkylande effekt. Inte för att den enskilde saknar en möjlig rätt i sak, utan för att risken att förlora ekonomiskt är för stor.
Detta väcker en central rättsstatlig fråga: är en rättighet fortfarande verklig om den i praktiken inte går att använda?
Ett uppmärksammat exempel
I ett nyligen avgjort mål i Svea hovrätt dömdes en skadelidande att betala rättegångskostnader uppgående till cirka 1 800 000 kronor. Fallet har aktualiserat frågan om hur stora kostnadsrisker en enskild rimligen ska behöva bära i en tvist mot en ekonomiskt stark motpart.
Oavsett utgången i det enskilda målet illustrerar det en bredare problematik: att kostnadsreglerna i vissa fall kan få långtgående konsekvenser för individens vilja och möjlighet att få sin sak prövad.
Behövs ett starkare skydd för den enskilde?
Rättegångskostnadsreglerna fyller en viktig funktion genom att motverka ogrundade processer. Samtidigt riskerar samma regler att slå oproportionerligt hårt mot den som redan befinner sig i ett utsatt läge.
I ljuset av principen om access to justice finns det därför anledning att diskutera om dagens ordning alltid ger en rimlig balans – särskilt i mål där ekonomiska skillnader mellan parterna är betydande.
Om rätten till domstolsprövning ska vara mer än en teoretisk möjlighet krävs att även risken att använda den är rimligt fördelad.
Personskademål handlar inte bara om juridik. De handlar om människors möjlighet att få sin sak prövad mot stora institutionella aktörer.
När kostnaden för att förlora riskerar att bli mycket hög uppstår en tyst tröskel in till rättssystemet. Och det är just den tröskeln som förtjänar en fortsatt rättspolitisk diskussion.
Vill du fördjupa dig ytterligare i frågan rekommenderar vi varmt avsnitt 137 av podcasten Rättsfallet inifrån, där vår advokat Emelie Righammar – expert inom skadeståndsrätt – gästar och ger fördjupad insyn i problematiken, samt artikeln ”Stora ekonomiska risker i försäkringsmål” i Lexnova Weekly, som belyser frågan ur ett bredare rättsligt perspektiv. Länkar återfinnes under artikeln.