Atlas Advokater

vi hjälper människor i kris

Vårt team av erfarna advokater och jurister erbjuder personlig juridisk rådgivning skräddarsydd efter dina behov och önskemål.

Vi hjälper dig med juridiken

Vi har bred kompetens och lång erfarenhet av de rättsområden vi verkar inom.

Erfarna advokater och jurister

Vi strävar alltid efter att vara bäst inom våra expertisområden.

Aktuellt, tips och insikter

Se våra artiklar med tips och insikter i juridiska frågor som vi brinner för.

VÅRT LÖFTE TILL DIG

Oavsett av vilken anledning du söker vår juridiska expertis så hjälper vi på Atlas Advokater dig med samma noggrannhet, integritet, engagemang och juridiska kunnande.

I våra team har vi en stor samlad kompetens med olika juridiska inriktningar och specialiteter. Nar du tar kontakt med oss ser vi till att lotsa dig till rätt advokat eller jurist, så att du får hjälp av den av oss som är specialiserad på det område som din fråga gäller och som bäst kan ta tillvara din rätt och tillgodose dina behov.

Kontakta ossOm våra tjänster

ARTIKLAR

Här hittar du allt ifrån våra egna företagsnyheter, juridiska tips och råd till djupgående analyser och insiktsfulla artiklar. Läs, lär och upptäck mer om juridik.

Artikelserie del 4: Lagrådets kritik och rättsstatens gränser – varför har den straffrättsliga reformen mött så hårt motstånd?

Det är inte ovanligt att större straffrättsliga reformer möter kritik. Det är däremot betydligt mer ovanligt att kritiken är så omfattande och principiell som i fråga om den nu föreslagna straffreformen. Flera remissinstanser har uttryckt invändningar mot enskilda delar av reformen. Domstolar har pekat på tillämpningsproblem, myndigheter har varnat för ökade kostnader och forskare har ifrågasatt reformens effektivitet. Det som särskilt har uppmärksammats är emellertid Lagrådets yttrande. Lagrådet har inte endast riktat kritik mot vissa detaljer i förslaget. Kritiken träffar själva lagstiftningsprocessen, beredningsunderlaget och den metod genom vilken reformen har utformats. I praktiken handlar invändningarna om några av rättsstatens mest grundläggande frågor: Hur bör lagstiftning tas fram? Hur säkerställer man att nya lagar håller tillräckligt hög kvalitet? Och vilka krav måste uppfyllas innan staten genomför omfattande inskränkningar i enskildas frihet?

Artikelserie del 3 - Häktning, livstids fängelse och organiserad brottslighet – reformens mest ingripande förslag

Om straffskärpningarna utgör reformens kvantitativa kärna är förslagen om häktning, livstids fängelse och organiserad brottslighet dess kvalitativa kärna. Det är här som reformen på allvar aktualiserar frågor om rättssäkerhet, proportionalitet och balansen mellan individens fri- och rättigheter å ena sidan och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet å den andra. Förslagen innebär inte endast längre straff efter en fällande dom. De påverkar även statens möjligheter att frihetsberöva personer under en pågående förundersökning och utvidgar de situationer där den strängaste påföljden i svensk rätt – livstids fängelse – kan komma i fråga. Det är därför inte förvånande att just dessa delar av reformen har gett upphov till några av de mest intensiva rättspolitiska diskussionerna under remissförfarandet.

Artikelserie - del 2: De 50 straffskärpningarna – hur förändras svensk straffrätt i praktiken?

En av de mest genomgripande delarna av regeringens straffreform är den omfattande översynen av straffskalorna i brottsbalken. Totalt föreslås omkring femtio olika straffbestämmelser få höjda straffnivåer, vilket gör reformen unik i svensk rättshistoria. Även om den offentliga debatten i stor utsträckning har fokuserat på frågor om gängkriminalitet, häktning och livstidsstraff är det i själva verket förändringarna av straffskalorna som sannolikt kommer att få störst betydelse för den dagliga rättstillämpningen. Förslagen påverkar inte bara hur långa straffen blir utan även domstolarnas möjligheter att välja andra påföljder än fängelse. För att förstå reformens verkliga konsekvenser måste man därför förstå vilken funktion straffskalorna fyller inom det svenska straffrättsliga systemet.