Vårt team av erfarna advokater och jurister erbjuder personlig juridisk rådgivning skräddarsydd efter dina behov och önskemål.
.jpeg%3F2025-04-04T07%3A30%3A53.786Z&w=3840&q=75)
Vi har bred kompetens och lång erfarenhet av de rättsområden vi verkar inom.
Se våra artiklar med tips och insikter i juridiska frågor som vi brinner för.
Oavsett av vilken anledning du söker vår juridiska expertis så hjälper vi på Atlas Advokater dig med samma noggrannhet, integritet, engagemang och juridiska kunnande.
I våra team har vi en stor samlad kompetens med olika juridiska inriktningar och specialiteter. Nar du tar kontakt med oss ser vi till att lotsa dig till rätt advokat eller jurist, så att du får hjälp av den av oss som är specialiserad på det område som din fråga gäller och som bäst kan ta tillvara din rätt och tillgodose dina behov.
Här hittar du allt ifrån våra egna företagsnyheter, juridiska tips och råd till djupgående analyser och insiktsfulla artiklar. Läs, lär och upptäck mer om juridik.
.png%3F2026-10-27T10%3A11%3A15.958Z&w=3840&q=75)
Den 1 januari 2027 ersätts dagens lag om vård av unga (LVU) av två nya lagar. Dessa kommer att heta Lagen om omhändertagande för vård av barn och unga och Lagen om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.
Det är inte ovanligt att större straffrättsliga reformer möter kritik. Det är däremot betydligt mer ovanligt att kritiken är så omfattande och principiell som i fråga om den nu föreslagna straffreformen. Flera remissinstanser har uttryckt invändningar mot enskilda delar av reformen. Domstolar har pekat på tillämpningsproblem, myndigheter har varnat för ökade kostnader och forskare har ifrågasatt reformens effektivitet. Det som särskilt har uppmärksammats är emellertid Lagrådets yttrande. Lagrådet har inte endast riktat kritik mot vissa detaljer i förslaget. Kritiken träffar själva lagstiftningsprocessen, beredningsunderlaget och den metod genom vilken reformen har utformats. I praktiken handlar invändningarna om några av rättsstatens mest grundläggande frågor: Hur bör lagstiftning tas fram? Hur säkerställer man att nya lagar håller tillräckligt hög kvalitet? Och vilka krav måste uppfyllas innan staten genomför omfattande inskränkningar i enskildas frihet?
Om straffskärpningarna utgör reformens kvantitativa kärna är förslagen om häktning, livstids fängelse och organiserad brottslighet dess kvalitativa kärna. Det är här som reformen på allvar aktualiserar frågor om rättssäkerhet, proportionalitet och balansen mellan individens fri- och rättigheter å ena sidan och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet å den andra. Förslagen innebär inte endast längre straff efter en fällande dom. De påverkar även statens möjligheter att frihetsberöva personer under en pågående förundersökning och utvidgar de situationer där den strängaste påföljden i svensk rätt – livstids fängelse – kan komma i fråga. Det är därför inte förvånande att just dessa delar av reformen har gett upphov till några av de mest intensiva rättspolitiska diskussionerna under remissförfarandet.
