Se våra artiklar med tips och insikter i juridiska frågor som vi brinner för.
Aktuellt
VÅRT LÖFTE TILL DIG
Oavsett av vilken anledning du söker vår juridiska expertis så hjälper vi på Atlas Advokater dig med samma noggrannhet, integritet, engagemang och juridiska kunnande.
I våra team har vi en stor samlad kompetens med olika juridiska inriktningar och specialiteter. Nar du tar kontakt med oss ser vi till att lotsa dig till rätt advokat eller jurist, så att du får hjälp av den av oss som är specialiserad på det område som din fråga gäller och som bäst kan ta tillvara din rätt och tillgodose dina behov.
Här hittar du allt ifrån våra egna företagsnyheter, juridiska tips och råd till djupgående analyser och insiktsfulla artiklar. Läs, lär och upptäck mer om juridik.
En av de mest genomgripande delarna av regeringens straffreform är den omfattande översynen av straffskalorna i brottsbalken. Totalt föreslås omkring femtio olika straffbestämmelser få höjda straffnivåer, vilket gör reformen unik i svensk rättshistoria. Även om den offentliga debatten i stor utsträckning har fokuserat på frågor om gängkriminalitet, häktning och livstidsstraff är det i själva verket förändringarna av straffskalorna som sannolikt kommer att få störst betydelse för den dagliga rättstillämpningen. Förslagen påverkar inte bara hur långa straffen blir utan även domstolarnas möjligheter att välja andra påföljder än fängelse. För att förstå reformens verkliga konsekvenser måste man därför förstå vilken funktion straffskalorna fyller inom det svenska straffrättsliga systemet.
Under de senaste åren har kriminalpolitiken kommit att inta en alltmer central position i den svenska samhällsdebatten. Frågor om gängkriminalitet, skjutningar, sprängningar och återfallsbrottslighet har i stor utsträckning präglat den politiska dagordningen och bidragit till en bred diskussion om huruvida det svenska straffrättssystemet är anpassat för de utmaningar som dagens samhälle står inför.
Mot denna bakgrund har regeringen presenterat vad som beskrivs som den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalkens införande år 1965. Reformen omfattar ett femtiotal straffskärpningar, utökade möjligheter att använda häktning, nya regler för flerfaldig brottslighet och en särskild straffskärpningsbestämmelse för brott med koppling till organiserad kriminalitet.
Om förslagen genomförs kommer de att påverka praktiskt taget samtliga aktörer inom rättsväsendet. Domstolarna kommer att behöva tillämpa nya straffskalor. Åklagare kommer att få utökade möjligheter att begära häktning. Försvarare kommer att möta ett förändrat rättsläge där presumtionen för frihetsberövande förstärks. Samtidigt kommer Kriminalvården att behöva hantera konsekvenserna av längre strafftider och ett ökat antal intagna.
Reformen aktualiserar därför inte bara frågor om straffnivåer utan även mer grundläggande frågor om rättsstatens utformning, proportionalitet, rättssäkerhet och synen på straffets funktion i samhället.
Att drabbas av en trafikolycka innebär ofta mer än bara fysiska skador och psykiskt lidande. För många börjar en ny och ibland krävande process direkt efter olyckan – kontakten med försäkringsbolaget. Det är i detta skede, när skadan ska anmälas och ersättningen utredas, som många känner sig osäkra på sina rättigheter och hur de bäst ska gå vidare.
.jpeg%3F2025-04-04T07%3A30%3A53.786Z&w=3840&q=75)
