Unga i de kriminella gängens grepp – samhällets problem med rekrytering av barn in i kriminalitet
Rekrytering av barn in i gängkriminalitet är ett fenomen som har kommit att bli ett stort samhällsproblem.
Aktuellt
Här hittar du allt ifrån våra egna företagsnyheter, juridiska tips och råd till djupgående analyser och insiktsfulla artiklar. Läs, lär och upptäck mer om juridik.
Artiklar
Den förstärkta laglotten - vad betyder det egentligen?
När någon närstående går bort kan det uppstå en rad emotionella frågor, men många gånger även ekonomiska. Reglerna om arv regleras i ärvdabalken (ÄB), där det bland annat regleras att det i första hand är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar, som ärver denne. Alla barn ska då dela lika på den kvarlåtenskap som finns kvar efter den avlidne, men om det är så att den avlidne exempelvis testamenterat bort alla pengar till något eller någon annan än barnen så kan dessa åberopa sin så kallade laglott.
Regler om placering av barn i skyddat boende
Den 1 april 2024 trädde lag om placering av barn i skyddat boende i kraft. Lagen syftar till att förbättra skyddet och stödet till personer som behöver skyddat boende samt att stärka barnrättsperspektivet för barn. Lagen innebär att socialnämnden har möjlighet att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare även när den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen.
Barnets rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflytt – vad gäller?
En vårdnadsöverflytt innebär att vårdnaden om ett barn flyttas från dess vårdnadshavare till vad som i rättsliga sammanhang kallas för särskilt förordnade vårdnadshavare. Detta gäller barn som är placerade enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). När ett barn som varit placerad i samma familjehem, enligt socialtjänstlagen eller LVU, under två år från det att placeringen verkställdes ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.
Nya regler om hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år
Den 1 oktober 2025 trädde lagändringar i kraft som innebär att de brottsbekämpande myndigheterna, där t.ex. polis, tull och åklagare ingår, numera kan använda hemliga och preventiva tvångsmedel, såsom hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, mot barn under 15 år. Regeringens tanke med detta är att det ska stärka myndigheternas förmåga att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn under 15 år och att det ska motverka att barn dras in i kriminalitet. Flera av lagändringarna gäller under en begränsad tid, till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.
Anonyma vittnen - vad gäller?
Den 1 januari 2025 trädde lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål i kraft. Syftet med lagen är att stärka skyddet för vittnen som riskerar att utsättas för hot och repressalier om de medverkar i en rättsprocess. Lagen syftar även till att bryta tystnadskultur och därigenom förbättra förmågan att utreda och klara upp brott.
Barns rätt till umgänge med en frihetsberövad förälder
Många barn i Sverige har en förälder som sitter i häkte eller fängelse. Enligt Socialstyrelsen har varje år minst 8000 barn i Sverige en förälder i fängelse. Ett barn har lika mycket rätt till umgänge med en frihetsberövad förälder som till en förälder som inte är det.
Ersättning för felaktiga frihetsberövanden
Den som på något sätt har varit utsatt för ett felaktigt frihetsberövande från statens sida, till exempel varit häktad eller suttit i fängelse, på vad som senare visar sig vara felaktiga grunder har enligt frihetsberövandelagen under vissa förutsättningar rätt till ersättning från staten.
Nya nivåer av kränkningsersättning
Den som utsatts för ett brott har i många fall rätt till skadestånd från gärningsmannen, bl.a. i form av så kallad kränkningsersättning.