Unga i de kriminella gängens grepp – samhällets problem med rekrytering av barn in i kriminalitet
Rekrytering av barn in i gängkriminalitet är ett fenomen som har kommit att bli ett stort samhällsproblem.

Det är sedan 2023 kriminaliserat att rekrytera barn till kriminalitet. Brottet anses vara ett brott mot den allmänna ordningen, vilket visar på samhällets intresse i att barn inte involveras i kriminalitet. För att förhindra rekrytering har lagstiftningen utformats så att det är olagligt att instruera ett barn att hålla vakt när någon annan ska utföra brottet, eller att be ett barn ha hand om en narkotikatelefon tillfälligt för någon annans räkning. Oron för barns involvering i kriminalitet grundar sig bland annat i att barnen inte sällan rekryteras med dessa till synes enkla uppgifter som de får någon form av ersättning för, men när de väl blivit rekryterade fortsätter gängen att dra nytta av och pressa barnen in i fortsatt och grövre brottslighet genom att barnen hotas, utsätts för våld eller andra påtryckningar, samt beläggs med skulder som endast kan betalas av genom att fortsätta gå de kriminella gängens ärenden. Detta är därmed ett problem för såväl samhället som för det enskilda barnet som riskerar sin egen trygghet, säkerhet och framtid genom involveringen, vilket även var det som motiverade införandet av kriminaliseringen av rekrytering av barn till kriminalitet.
Att skydda barn från att fara illa har även varit ett av de samhällsintressen som motiverat förslaget med en sänkt straffbarhetsålder, genom tanken att en sänkt straffbarhetsålder kommer att resultera i att färre barn blir rekryterade. En del av problematiken som motståndare till den sänkta straffbarhetsåldern gör gällande är dock att de äldre kriminella i vissa fall rekryterar barn i 10-12 års ålder, vilka inte kommer att träffas av den föreslagna sänkta straffbarhetsåldern. Vidare rekryteras även barn som uppnått straffbarhetsåldern utifrån att de yngre barnen fortfarande omfattas av den så kallade straffrabatten. Det väsentliga för de kriminella som rekryterar och involverar barnen synes vara att de själva ska undgå straff och ansvar för gärningen, och det är därmed troligt att rekrytering av barn kommer att fortsätta oberoende av om barnen har uppnått straffbarhetsåldern eller inte.
Utöver att det blivit kriminaliserat att involvera unga i brottslighet har bland annat Polisen och Brottsförebyggande rådet börjat arbeta förebyggande i arbetet mot att förhindra rekrytering av barn in i kriminalitet genom att öka kunskapen hos föräldrar och vikten av att vara uppmärksam på barnens digitala närvaro. Detta då de kriminella rekryterarna ofta använder appar såsom Snapchat och TikTok för att kontakta barnen utifrån att det är appar där de allra flesta barnen befinner sig i dagsläget, för att sedan gå över till krypterade meddelandefunktioner som är svårare att ha uppsyn över.
Om du är intresserad av att veta och höra mer om detta så rekommenderar vi varmt att lyssna på poddavsnittet i Atlas barnrättssnack med våra advokater Jennica Paulette och Linda Bohlin där kriminologen Fatima Addberger är gäst!