Riskbedömning vårdnad och umgänge

Riskbedömning är en viktig del inom mål om vårdnad, boende och umgänge. De senaste åren har sådana mål ökat markant. Statistik från Domstolsverket visar att det skett en ökning med 48% mellan 2006 och 2017. Vårdnadstvister innebär stora påfrestningar för barn då tvisten ofta är resultatet av en lång konflikt mellan föräldrar. Det är därför önskvärt att minska tvister när det kan lösas utanför den officiella processen.

Alla tvister om vårdnad, boende och umgänge går dock inte att undvika. I de fall där barn riskerar att fara illa i kontakten med en förälder är en tvist i domstol ofta det bästa för barnet. Påståenden om att ett barn far illa i kontakten med en förälder är vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. En undersökning av tingsrättsdomar från 2006 visar att sådana påståenden återfinns i drygt en tredjedel av målen.

I de mål där det kommer uppgifter om att barnet riskerar att fara illa har domstolen en skyldighet att göra en prövning av dessa omständigheter. Den riskbedömning domstolen gör är en framåtsyftande bedömning där fokuset är barnets bästa efter den avslutad processen. Det räcker således inte med att konstatera att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp mot barnet. Det är risken för att barnet kan komma att fara illa igen som riskbedömningen syftar till att klarlägga.

Omständigheter som är av betydelse vid riskbedömningen är vad som kan anses utrett kring tidigare händelser och övriga omständigheter. I 6 gap 2 a§ FB anges det att det vid en helhetsbedömning ska fästas särskild vikt vid risken för att barnet far illa. Det är alltså barnets bästa som domstolen ska ta hänsyn till. Prövningen av risk är central eftersom ett konstaterande av risk kan innebära stora begränsningar i kontakten mellan barn och förälder.

Riskbedömningen görs i två steg

En riskbedömning kan förenklat beskrivas som en tvåstegsprövning. I ett första steg ska prövningen identifiera och fastställa förekomsten av riskfaktorer. En riskfaktor kan definieras som en omständighet i barnets miljö som indikerar att det finns en risk för att barnet far illa. En riskfaktor är således något som kan associeras med en skadlig situation eller skadligt förhållande. I de fall där det finns dokumenterat att ett barn tidigare utsatts för våld eller sexuella övergrepp utgör de tidigare övergreppen riskfaktorer. Finns det dokumentation som visar att en förälder tidigare varit utsatt för våld av den andre förälder kan förekomsten av det tidigare våldet vara att betrakta som en riskfaktor. Omständigheter som att en förälder har en missbruksproblematik eller lider av psykisk ohälsa kan också utgöra riskfaktorer.

Konstateras en eller flera riskfaktorer i steg ett ska riskfaktorn prövas i ett andra steg. Det andra steget av riskbedömning syftar till att prognostisera och individualisera riskfaktorn i förhållande till det enskilda barnet. Enbart förekomsten av en viss riskfaktor innebär i sig inte att det finns en risk för att barnet kommer att fara illa.

I detta sammanhang talas det ofta om att det finns skyddsfaktorer i barnets miljö som kan minska risken för utsatthet. En skyddsfaktor kan definieras som ett socialt eller psykologiskt förhållande som minskar risken för en viss skada. Omständigheter som här kan vara av betydelse är om omständigheten som konstituerar riskfaktorn ligger långt tillbaka i tiden, en förälder kan därtill ha genomgått behandling och terapi för det beteende som utåt sätt kan tyckas utgöra en risk. Det är därtill så att graden av exponering av risken kan variera beroende på om frågan rör vårdnad, boende eller umgänge. En förälder som utgör en risk för barnet som vårdnadsförälder behöver inte utgöra en risk som umgängesförälder. Detta då barnets exponering för risken är mindre vid ett begränsat umgänge.

Exempeldom: Vårdnadstvist med riskbedömning

Svea Hovrätt meddelade i början av februari 2019 en dom i ett mål om vårdnad, boende och umgänge. I domen tillerkändes en pappa, som tidigare var dömd för misshandel av sina två sönder, ensam vårdnad. I avgörandet konstaterar hovrätten att den misshandel av barnen som pappan är dömd för är att betrakta som en riskfaktor. Men pappan hade vidtagit åtgärder för att det inte skulle ske igen. Han arbetade aktivt med sig själv och gick i terapi för sitt beteende, vilket hovrätten bedömde som viktiga skyddsfaktorer. Sammantaget bedömdes risken listen för att barnen skulle fara illa framgent.

Avgörandet från Svea Hovrätt exemplifierar tydligt att fokus vid riskbedömningen är barnets situation efter avslutad process. Tidigare förekomst av våld kan visserligen utgöra en riskfaktor, men är inte ensamt utslagsgivande vid bedömningen av barnets bästa.

Funderar du över din situation?

På Atlas Advokater arbetar flera advokater och biträdande jurister med mångårig erfarenhet som ombud i mål om vårdnad, boende och umgänge. Om du har frågor angående vårdnad, boende och umgänge erbjuder Atlas Advokater dig en inledande kostnadsfri rådgivning. Kontakta oss på 08-684 429 02.