Den svenska lagstiftningen överensstämmer sedan tidigare med barnkonventionens grundläggande meningar om barns rättigheter men genom inkorporerandet av konventionen som lag kommer den juridiska statusen på konventionen höjas.
Organisationen Unicef uttrycker i ett pressmeddelande en stor glädje över beskedet. De lyfter fram att inkorporerandet av lagen kommer styrka kärnfokus för konventionen, vilket är att barn är egna individer med egna rättigheter.
Juridiskt innebär detta att barnkonventionen erhåller en högre status, givet att den blir en svensk lag. Emellertid tillkommer inga nya rättigheter för barn. Den största skillnaden uttrycker Unicef kommer genereras genom ett ökat tryck på myndigheter, rättsväsendet och beslutsfattare.
Barnkonventionen kommer, i och med beslutet, få den status som andra svenska lagar har, till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen, föräldrabalken och brottsbalken.
Exempel på konkreta förändringar
Barn i utsatta situationer kommer få ett starkare rättsligt skydd.
Utsatta situationer kan innefatta, vårdnadstvister, omhändertagande av social tjänst eller migrationsprocesser.
Barnets intressen kommer stärkas vid konflikt med befintlig svensk lag.
Vid konflikt mellan till exempel utlänningslagen och barnkonventionen kommer barnets intressen och barnets bästa erhålla en stärkt position.
Barns rätt att komma till tals stärks.
Det finns fall där det tydligt framgår att barnets åsikter inte tagits i beaktande på korrekt sätt utan både har förbisetts men även kränkts. I barnkonventionen framgår det tydligt att barns rätt att komma till tals är en rättighet.
Alla ser inte positivt på beslutet
Olof Beckman, som arbetar som lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet anser inte att beslutet kommer gynna barnens bästa.
”Svensk lag ger redan i stort barn ett starkare rättsligt skydd än vad barnkonventionen gör” säger Olof Beckman till Expressen.
Olof Beckman menar att konventionen både är gammal och svårtydd, vilket kommer skapa möjliga problem för de personerna som operativt kommer arbeta med barnen, till exempel, skola, socialtjänst och polis.
Nu börjar förberedelserna
Trots att det dröjer till 2020 innan lagändringen är genomförd så börjar det gedigna förberedelsearbetet för svenska myndigheter redan nu. SKL (Sveriges kommuner och landsting) publicerar den 21 september flera nyckelfaktorer för att nå framgång med barnrättsarbetet. Några exempel på dessa är följande:
- Kartlägg kunskapsnivå
- Förankra arbetet i hela organisationen
- Genomför aktiviteter på olika nivåer
- Be om handledning och stöd om det behövs