Rättskraft är något som inte så många har koll på utanför juridikens sfär. I korthet betyder det att en tidigare dom kan ha betydelse i kommande rättegångar. Inom brottmål betyder det att när en dom vunnit laga kraft kan åtal inte föras om samma sak igen – såvida inte resning är för handen, vilket kan ske både till fördel för den dömde (Quickfallet) och till nackdel för den friade (Spekerödmordet). Inom tvistemålens värld kan rättskraften vara antingen positiv eller negativ.
Positiv rättskraft tar sikte på vilken innebörd en tidigare fastställelsetalan får i en senare fullgörelsetalan. Om domstolen i ett tidigare mål fastställer att ett rättsförhållande är på ett visst sätt, kan sedan den domen läggas till grund för en ny talan där den vinnande parten kräver att den förlorande parten fullgör sina skyldigheter enligt vad domstolen tidigare konstaterat.
Negativ rättskraft tar sikte på att en tidigare dom kan hindra domstolen från att ta upp ett mål till prövning igen. Principerna som appliceras kallas ofta lite fint för ne bis in idem eller res judicata. Även om en dom inte hunnit vinna laga kraft ännu och en till talan väcks i samma sak kan det utgöra hinder, men då rör det sig om litispendens, att domstolen inte prövar en sak som håller på att prövas av en annan instans.
Högsta domstolen har nyligen avgjort ett mål där omständigheterna var de följande. Två privatpersoner hamnade i tvist med ett företag som utförde arbete på deras fastighet, då privatpersonerna efter ett tag inte ville betala mer och ansåg att priset var oskäligt. I det målet vann hovrättens dom laga kraft, där domstolen ogillade företagets begäran om att få mer betalt. Därefter så stämde privatpersonerna företaget och ville ha tillbaka en del av de pengar man redan betalat, då man påstod att det var fel i arbetets utförande.
Högsta domstolen konstaterade att när den första domen medför att betalningsskyldighet ogillas så innebär det betalningsskyldigheten i sin helhet, eftersom frågan är odelbar ur rättskraftsperspektiv. Svaranden i det första målet – det vill säga privatpersonerna, som ju var kärande i det andra målet – blir därmed förhindrad att väcka en ny talan med yrkande om prisavdrag eller ersättning för avhjälpandekostnad upp till det avtalade priset. Detta gäller oavsett om svaranden i det första målet framställt en sådan begäran om prisavdrag etcetera eller inte, och oavsett om frågan ens har prövats. Svaranden i det första målet – käranden i det andra – har nämligen möjlighet att tillvarata sina intressen genom att i den första gången väcka genkäromål, det vill säga att ”motstämma” den som stämt dem, och där begära att få tillbaka pengarna. Högsta domstolen avvisade därför käromålet.
Avgörandet visar att rättskraften kan manifesteras på väldigt överrumplande sätt. I det här fallet handlade det första målet om privatpersonernas skyldighet att betala det av företaget begärda priset, och någon begäran om prisavdrag eller annat framställdes inte alls. Ändå var privatpersonerna förhindrade att begära allt detta i nästa rättegång. Det är något viktigt att tänka på oavsett vem man är i processen, eftersom rättegångsbalken ju inte är en konsumentvänlig lag som så många andra utan tillämpas förhållandevis likartat
Att snabbt identifiera om rättegångshinder föreligger kan vara till stor fördel för dig, oavsett vem du är eller på vilken sida du står. Som kärande kan du låta bli att väcka talan alls eller annars dra dig ur tidigt för att minska dina kostnader – som svarande kan du lätt få målet avvisat, varpå din motpart anses vara förlorande part och sannolikt får ersätta dina kostnader. Det kan vara bra att ha en erfaren advokat vid din sida som kan göra livet lättare på det viset.
För frågor kring tvistemålsanknutna frågor, kontakta oss redan idag!
