Anonyma vittnen - vad gäller?

Åklagaren, den misstänkte eller den tilltalade får vid en tingsrätt ansöka om att ett vittne ska höras anonymt. En målsägande som vill åberopa ett anonymt vittne får vända sig till åklagaren. Ett vittne som vill höras anonymt kan vända sig till åklagaren eller, i förekommande fall, till den misstänkte eller tilltalade med sitt önskemål.

Om ett vittne tillåts vara anonymt uppstår frågan vilka som ska få kännedom om vittnets identitet. Åklagaren ska alltid ha kännedom om vittnets identitet, oavsett vilken part som åberopat vittnet. Orsaken till detta är att åklagaren som förundersökningsledare ansvarar för att driva förundersökningen framåt. Åklagaren ska objektivt värdera om bevisningen som framkommit i utredningen är tillräcklig för att väcka åtal, vilket har motiverat att åklagaren alltid bör känna till vittnets identitet. När åklagaren har åberopat ett anonymt vittne ska dock vittnets identitet vara hemlig såväl för målsägande och målsägandebiträde som för den misstänkte eller tilltalade och dennes försvarare. En advokat är enligt god advokatsed skyldig att vara uppriktig mot sin klient. Det har därför ansetts tveksamt om det är möjligt för en advokat att få kännedom om ett anonymt vittnes identitet och samtidigt ta tillvara sin klients intressen utan att på något sätt avslöja vittnets identitet. Mot denna bakgrund ska en försvarare inte få kännedom om ett vittnes identitet i de fall åklagaren har åberopat ett anonymt vittne. I 4 § lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål framgår att rätten ska utse ett offentligt ombud som ska bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet när en åklagare ansöker om att ett vittne ska höras anonymt. Om åklagaren ansöker om att ett vittne ska höras anonymt kommer åklagaren och det offentliga ombudet ha kännedom om vittnets identitet. Rätten ska aldrig ha kännedom om vittnets identitet, vilket motiveras av principen att rätten inte ska ha ett informationsövertag gentemot den tilltalade.

I 1 § lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål framgår förutsättningarna för att höra ett vittne anonymt. Det är domstolen som får besluta om tillstånd att under förundersökning och rättegång i brottmål höra ett vittne anonymt. Ett sådant tillstånd får meddelas om (1) det finns en påtaglig risk för att vittnet eller en närstående till vittnet utsätts för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa, frihet eller frid, om vittnets identitet eller kontaktuppgifter blir kända, (2) misstanken om brott eller åtalet som vittnet ska höras om gäller ett brott med minst två års fängelse i straffskalan eller ett annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år, (3) andra åtgärder är otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra, (4) att åtgärden i övrigt är lämplig och (5) att skälen för att skydda vittnet väger tyngre än de nackdelar det innebär för den misstänkte eller tilltalade att försvara sig. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att domstolen ska besluta om att ett vittne får höras anonymt.

Utgångspunkten är att anonyma vittnen, likt övriga vittnen, ska avlägga vittnesed enligt 36 kap. 11 § rättegångsbalken. Enligt 36 kap. 3 och 13 §§ rättegångsbalken ska närstående till den tilltalade inte avlägga ed. Som utgångspunkt kommer ett vittne inte att beviljas anonymitet om vittnet är närstående till den tilltalade. Ett vittne som känner den misstänkte eller tilltalade kan ha särskilda motiv för att lämna osanna uppgifter. Det försvårar möjligheten för den tilltalade att ställa frågor som ifrågasätter vittnets trovärdighet. Om vittnets uppgifter dessutom är centrala och det saknas annan tungt vägande bevisning för skuldfrågan, kan proportionalitetsbedömningen i en sådan situation tala emot att vittnet ska få höras anonymt.

Om du har några frågor kring anonyma vittnen är du välkommen att kontakta oss på Atlas Advokater!