Det är en numera en självklarhet att barnets bästa ska vara målsättningen vid alla beslut rörande barn. Under det senaste decenniet har den svenska regleringen rörande beslut som rör barn genomgått ett omfattande reformarbete. Synen på barnet som individ med egna rättigheter har stärkts och den nya lagen om placering av barn i skyddat boende utgör ett av många exempel på detta. Vad som är barnets bästa måste avgöras i det enskilda fallet med beaktande av det enskilda barnets behov, intressen och situation. Det gäller med särskild styrka när det är fråga om rättsliga beslut som kan få långtgående konsekvenser för barnet.
Enligt huvudregeln i gällande rätt har båda vårdnadshavare en rätt och skyldighet att bestämma i frågor rörande barnets personliga angelägenheter enligt föräldrabalken (FB). Vart barnet ska bo utgör ett exempel på en sådan personlig angelägenhet, således krävs båda vårdnadshavarnas samtycke till beslut rörande boendefrågan. Den nya lagen innebär därför ett undantag från huvudregeln där socialnämnden kan fatta beslut om att placera ett barn på ett skyddat boende trots att ena vårdnadshavaren inte samtycker till placeringen.
Lagen har bland annat tillkommit till följd av regeringens nationella strategi att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, men träffar naturligtvis även den motsatta situationen. I jämförelse med män utsätts kvinnor oftare för våld i nära relationer, därtill är våldet oftare grövre och mer upprepat. När sådant våld utövas löper barn en risk att dels bevittna våldet, dels själva utsättas för det. Att utsätta ett barn för att bevittna våldsgärningar i nära relationer utgör ett barnfridsbrott. Barn som bevittnar våldsgärningar löper också en risk för att själva bli utsatta för våldsbrott, exempelvis när de försöker stoppa våldet. Detta kan få långtgående negativa effekter på barnets psykiska och fysiska hälsa. Det har därför ansetts angeläget att kvinnor och barn som löper risk för detta kan erbjudas insatser i form av skyddat boende.
Förutsättningar för placering av barn
För att ett barn ska få placeras med sin vårdnadshavare måste det finnas en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller att dess hälsa skadas. Utgångspunkten för bedömningen är att om en vårdnadshavare bedöms ha ett behov av skydd och därmed beviljas skyddat boende så har minderåriga barn som bor tillsammans med den skyddssökande i regel också ett sådant behov. Placeringen måste av rättssäkerhetsskäl bedömas vara nödvändig för att skydda barnet från att utsättas för eller uppleva hot, våld eller andra övergrepp. Det behöver därför konstateras att situationen är sådan att barnets säkerhet eller hälsa riskeras att skadas om barnet inte beviljas insatsen i form av placering. Prövningen ska alltid göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Det har i förarbeten anförts att tröskeln för vad som utgör en direkt eller indirekt risk inte får vara för högt ställd då det kan leda till att barn inte får det skydd de behöver.
Sammantaget innebär den nya lagstiftningen att barn tillsammans med sin vårdnadshavare kan placeras på ett skyddat boende om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas – trots att den andra vårdnadshavaren inte samtycker till placeringen.
Om du har frågor eller funderingar kring placering av barn på skyddat boende så är du välkommen att höra av dig till oss på Atlas Advokater.
