Flera åtal om grovt förtal har väckts i efterdyningarna av #MeToo. I juli dömdes en kvinna för grovt förtal efter att ha pekat ut en känd regissör som våldtäktsman. Den senaste i raden av förtalsåtal är åtalet mot Cissi Wallin. Cissi Wallin åtalades i augusti för grovt förtal. Hon publicerade ett instagraminlägg i vilket hon pekade ut en känd person som sin våldtäktsman. Åtalen har aktualiserat frågan om vad som konstituerar förtal.

Förtalsbestämmelsen

Förtalsbestämmelsen återfinns i 5 kap. 1 § Brottsbalken och lyder enligt följande:

Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

I paragrafens första stycke uttrycks förutsättningarna för ansvar. Det fordras att en uppgift om att någon är klandervärd lämnas till annan och att uppgiften är ägnad att utsätta annan för missaktning.  Att på ett forum som Facebook eller Instagram utpeka någon som våldtäktsman är en sådan uppgift som typiskt sett är ägnad att utsätta någon missaktning.

I paragrafens andra stycke sägs dock att den som varit skyldig att yttra sig eller om det anses försvarligt att lämna uppgiften går fri från ansvar. Dock fordras för ansvarsfrihet att uppgiften är sann eller att den som lämnat uppgiften haft skälig grund för den.

Skyldighet att lämna uppgift syftar till juridisk skyldighet. Det vill säga när någon lämnar uppgift vid exempelvis vittnesmål eller polisförhör. Att det varit försvarligt att lämna uppgiften är en mer svåravvägd bedömning. Det är en intresseavvägning mellan rätten till yttrandefrihet och intresset av att skydda individer från att utpekas som brottsliga eller klandervärda.

Var går då gränsen för förtal?

I förarbetena har poängterats att det måste finnas utrymme för den politiska debatten. Men även att andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor måste få ventileras, även om enskilda personer i viss mån angrips.

Tidigare nämnde vi ett fall från början av juli. Syftet med den Facebookgrupp där kvinnan pekade ut mannen var att uppmärksamma strukturella missförhållanden. Då det inte var gruppens syfte ansåg domstolen att det inte var försvarligt att skriva om en enskild individ.

Uppgiftens sanningshalt prövades aldrig eftersom det inte ansågs försvarligt att lämna uppgiften.

Eftersom det inte ansågs försvarligt att lämna uppgiften prövade tingsrätten aldrig uppgiftens sanningshalt. Att en uppgift är sann är alltså inte tillräckligt för att göra det försvarligt att sprida den.