Det är ibland lite skrämmande att vara företagare. Inte minst är styrelsesitsen bitvis allt annat än bekväm. Man är ansvarig inför bolagsstämman och om det vill sig riktigt illa kan skadeståndsanspråk riktas mot en för vad man har gjort i bolagets namn.
Vad är lösningen? Ska man behöva noja och älta kring varje beslut man fattar och föreställa sig tiotusentals mardrömsscenarier att undvika? Nja. Inte riktigt. Det är mänskligt att fela, också som styrelseledamot. Det som är viktigt är att dokumentera sitt beslut, inte minst skälen för varför man har gjort som man har gjort, för att kunna visa att det var rätt tänkt. Eller i alla fall inte helt fel tänkt, där och då.
I engelskspråkig juridik talar man om ”the business judgment rule”. I korthet innebär det att en bolagsstyrelse inte anses skadeståndsansvarig för affärsbeslut som med efterklokhetens kranka blekhet visar sig ogynnsamma, förutsatt att styrelsen handlat i god tro och med en normalnivå av förnuft och omsorg utifrån bolagets bästa. Det gäller, enligt justitierådet Stefan Lindskog, att fokusera på handlandet och handlingssituationen där och då mer än händelseförloppet efteråt. Juristdomarna ska inte dra slutsatser i efterhand. ”Business judgment rule” has således blivit alltmer etablerad även i svensk rätt.
En viktig aspekt är dock att den som granskar ditt arbete efteråt ska kunna se att du har gjort noggranna överväganden och fattat samvetsgranna beslut på ett adekvat underlag. Har du fattat beslut hipp som happ är utgångspunkten inte sällan att du inte agerat med erforderlig omsorg, och då kan du behöva betala ofta enorma skadestånd. Har du däremot gjort som du ska godtas ofta åtgärderna även om det kanske senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig eller att du hade kunnat fatta ett bättre beslut. HD har behandlat dessa frågor utförligt bland annat i fallen NJA 2014 s. 798 samt 2012 s. 858. Även underinstanserna har börjat närma sig denna tolkning, pö om pö, bland annat Stockholms tingsrätt i det så kallade HQ-målet (för den som inte såsom våra vänner vid Setterwalls Advokatbyrå vill läsa 2 605 sidor juristsvenska så återfinns resonemanget på sid. 2 542 i domen).
Det är mänskligt att fela, men nödvändigt att dokumentera. Har du stött på bekymmer till följd av en sådan här situation? Eller har du kanske några frågor? Hör av dig till oss!
