Mordet på artisten Einár har fått stor uppmärksamhet och händelsen har föranlett att ett flertal artiklar och uttalanden om Einár har publicerats i media. I flera av dessa har Einár benämnts som ”gängkriminell”, något som kan utgöra förtal av avliden.
Vad utgör förtal?
Av 5 kap 1 § BrB framgår att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal.
Det saknas betydelse om uppgiften som lämnas är sann eller inte. Det avgörande är huruvida uppgiften är ägnad att utsätta personen för andras missaktning, och om uppgiften har fått spridning. Det finns dock inget krav på att uppgiften faktiskt har lett till andras missaktning.
Förtal av avliden
I det här fallet rör det sig om uppgifter som har lämnats om en avliden person. Även det kan vara straffbart enligt 5 kap 4 § BrB. Där framgår att det kan utgöra förtal av avliden om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.
Försvarligt?
I vissa fall kan det vara försvarligt att lämna en uppgift som egentligen utgör förtal. Vid bedömningen av försvarligheten ska samtliga omständigheter beaktas. Något som kan föranleda att uppgiften bedöms som försvarlig och därmed är ansvarsbefriande, är om det finns ett stort allmänintresse av att uppgiften lämnas. Så kan t.ex. vara fallet om uppgiften rör en person med en viss maktposition i samhället, så som en folkvald politiker. Då ska dock uppgiften i fråga vara sann eller så ska personen som spridit uppgiften ha haft skälig grund för att göra det.
Kan de lämnade uppgifterna utgöra förtal i det här fallet?
Det som talar för att påståendena om att Einár skulle vara gängkriminell utgör förtal är att det rör sig om klart nedsättande uppgifter. Att någon påstås vara gängkriminell är sådant som typiskt sett kan leda till andras missaktning, med tanke på allmänhetens syn på gängkriminalitet. Det finns dessutom ingen definition av vad som avses med ”gängkriminell”, och det är därför särskilt problematiskt att utpeka en person som det. Som tidigare beskrivits saknar det betydelse huruvida uppgiften stämmer eller inte. Uppgifterna har dessutom publicerats i media och därigenom fått en stor spridning. Vidare kan det knappast finnas ett sådant samhällsintresse att det i det här fallet skulle vara försvarligt att lämna uppgifterna om Einár. Att Einár tidigare har dömts för bland annat ringa narkotikabrott, olovlig körning och misshandel medför inte att det är försvarligt att utpeka honom som gängkriminell. Inte heller det faktum att han var en känd artist bör kunna föranleda att det skulle finnas ett sådant samhällsintresse att det är försvarligt att utpeka honom som gängkriminell. Det rör sig dessutom om en avliden person som inte kan försvara sig mot påståendena. Mycket talar alltså för att det skulle kunna vara fråga om förtal av avliden i det här fallet. En polisman, som har publicerat en text på sociala medier där han beskriver Einár som gängkriminell, har JO-anmälts. Det återstår att se om JO väljer att gå vidare med frågan, och vad JO vid en eventuell utredning kommer fram till. I övrigt kan sägas att förtal är ett s.k. angivelsebrott, och det krävs därför att Einárs anhöriga vidtar åtgärder i det här fallet för att någon ska kunna åtalas för förtal. För det fall en åklagare väljer att inte driva ett mål om förtal eller förtal av avliden står det personen ifråga fritt att väcka enskilt åtal och driva målet själv utan åklagare.
