Den senaste tiden har polisen gripit ett stort antal människor till följd av att man hittat bevis i de krypterade chattarna Sky ECC, EncroChat och Anom. Tidigare i veckan uppdagades det att FBI skapat den krypterade chatten Anom som kriminella lurats till att använda. FBI har genom detta kunnat följa vad som skrivits i chattarna, och 155 personer har gripits i Sverige med anledning av detta. Hur bevisen från denna nya chatt kommer att bedömas av svensk domstol återstår att se. I följande artikel kommer den krypterade chatten EncroChat att diskuteras.
För en tid sedan kom franska myndigheter över en krypterad chatt, EncroChat, som till stor del användes av kriminella nätverk. Detta har medfört att ett stort antal människor har kommit att åtalas för brott p.g.a. det material som hittades i EncroChat. För polis och åklagare är detta givetvis ett stort genombrott, många personer som annars inte hade kommit att åtalas har nu gjort det. Flera försvarsadvokater har dock riktat kritik mot användningen av bevis från EncroChat.
Bakgrunden till debatten är att franska myndigheter lyckades komma åt den krypterade tjänsten EncroChat och genom detta kunde dataavläsning ske på telefoner som använde tjänsten. Avläsningen gjordes inte bara på telefoner i Frankrike, även telefoner som fanns i Sverige kom att avläsas av franska myndigheter. Att ett land vidtar en sådan åtgärd, d.v.s. genomför dataavläsning i något annat land, kan vara tillåtet. År 2017 infördes lagen om europeisk utredningsorder. Syftet med lagen var att förbättra möjligheterna att inhämta bevisning mellan EU:s medlemsländer. Det innebär b.la att Sverige kan utfärda en utredningsorder som innebär att ett annat medlemsland ska vidta åtgärder i syfte att inhämta bevis som en åklagare eller domstol har meddelat i en förundersökning eller rättegång. Om ett annat medlemsland vill vidta åtgärder på svenskt territorium måste de underrätta Sverige om detta och få åtgärden godkänd av svensk domstol innan den vidtas.
Vad gäller EncroChat finns det flera frågetecken kring hur Frankrike har gått till väga när de avläste chattar från telefoner i Sverige. Det synes vara oklart huruvida någon utredningsorder utfärdades från svenskt håll, och klart är att svensk domstol inte har gett något tillstånd till franska myndigheter att avläsa telefoner som funnits i Sverige. Inhämtandet av materialet har således inte skett på ett korrekt sätt, och flera försvarare menar att framtagningen av bevisen i EncroChat strider mot svensk lag, och rätten till en rättvis rättegång som är en grundläggande rättighet. Dessutom krävs det att det finns en misstanke om brott för att dataavläsning ska vara tillåtet. I det nu aktuella fallet synes Frankrike ha läst av telefoner utan att det har funnits någon sådan misstanke, vilket är olagligt. Debatten har därav, från försvararnas sida kretsat kring att bevis från EncroChat inte bör tillåtas i svensk domstol.
Frågan om huruvida bevisen från EncroChat ska tillåtas eller inte har den senaste tiden prövats i svensk domstol. Svea hovrätt kom nyligen med ett avgörande (mål B 3203–21), där man godkände bevisen från EncroChat. Anledningen till detta är att vi i Sverige har fri bevisföring. Det innebär att parterna får åberopa vilka bevis de vill. Det är sedan upp till domstolen att göra en bevisvärdering. Det innebär att även om ett bevis får läggas fram och användas, kan domstolen anse att värdet av beviset är lågt. I det aktuella målet från Svea hovrätt ansågs bevisen från EncroChat vara tillåtna men bedömdes samtidigt ha ett lågt värde med anledning av att det är oklart hur bevisen har inhämtats och huruvida detta gjorts i strid med svensk lag. Detta fick till följd att den åtalade personen friades eftersom bevisen i huvudsak bestod av materialet från EncroChat och dessa bevis inte var tillräckliga för en fällande dom. Även Göteborgs tingsrätt har nyligen prövat frågan. Majoriteten ansåg då att bevisen av EncroChat skulle tillåtas, och att de var tillräckliga för en fällande dom. En skiljaktig domare ansåg däremot att det inte räckte. Denne menade att bevis från EncroChat inte ensamt kan ligga till grund för en fällande dom. Det krävs att man har något ytterligare bevis som visar att personen är skyldig. Den skiljaktigas mening delas av många försvarsadvokater.
Sammanfattningsvis kan sägas att det är mycket oklart på vilka grunder materialet från EncroChat har inhämtats och mycket talar för att förfarandet har stridit mot svensk lag. Att tillåta detta, och lägga sådan bevisning till grund för en fällande dom måste ses som något som riskerar att sätta grundläggande rättigheter ur spel. Om bevisen trots allt ska få användas i svensk domstol, bör det inte få vara det enda beviset som kan fälla en person till ansvar. Det måste finnas andra bevis som stöder åklagarens påstående om brott. Något annat får anses strida mot rätten till en rättvis rättegång, och beviskravet i brottmål som innebär att det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att någon har begått ett brott för att det ska kunna resultera i en fällande dom.
På Atlas Advokater arbetar försvarsadvokater med lång erfarenhet. Har du frågor om brottmål kan dessa alltid hjälpa dig.
