Nyligen avgjordes ett mål där en man dömdes för ett flertal sexualbrott mot barn, däribland 49 fall av grov våldtäkt. Fallet har väckt starka reaktioner hos allmänheten med anledning av det straff som mannen fick och gör debatten kring ungdomsrabatt och mängdrabatt, högaktuell.
Tingsrätten bedömde att det maximala straffet som kunde ges var fängelse i 14 år. Med hänsyn till gärningsmannens unga ålder och att han hade hjälpt till i utredningen, gjordes bedömningen att straffet skulle bli fängelse i 12 år. Hovrätten gjorde en annan bedömning och fann att straffet skulle bli fängelse i 7 år och 6 månader. Frågan som många har ställt sig är hur det kunde bli så stor skillnad i de olika instanserna. Anledningen till denna skillnad beror främst på den s.k. ungdomsrabatten, vilken förklaras närmre i det följande.
Ungdomsrabatt
I svensk rätt har man valt att särbehandla dem som är under 21 år som begår brott. Skälen bakom ungdomsrabatten är framförallt att unga inte har ett lika välutvecklat konsekvenstänk som vuxna, och de begår ofta brott under stress där impulsivitet kan ha stor påverkan. Det anses därför finnas anledning att visa större tolerans mot unga än mot vuxna. Dessutom har långa straff flera negativa konsekvenser för unga. En ung person som döms till ett långt straff avskärmas från samhället och kan därför komma att skadas utvecklingsmässigt. Det är inte heller ovanligt att ett långt straff leder till att den unga fortsätter på det kriminella spåret. Det anses därav vara motiverat att döma ungdomar till ett mildare straff.
Det har i lag framtagits tabeller där det framgår hur mycket rabatt som en ungdom ska få. Hur stor rabatten blir beror på hur ung personen är.
Mängdrabatt
Den som begår ett flertal brott och döms för alla brotten samtidigt, får s.k. mängdrabatt. Detta kan framstå som problematiskt eftersom det innebär att man i princip kan begå brott ”gratis”. Anledningen till att man valt en sådan ordning i svensk rätt är att det annars skulle kunna leda till orimligt långa straff (jfr med USA där man kan dömas till fängelse i t.ex. 100 år).
Dessutom handlar det om att straffet ska stå i proportion till andra brott. Som exempel kan tas att utan mängdrabatt skulle en person som begår ett antal stölder kunna få ett betydligt längre straff än någon som har begått en våldtäkt eller mord, om straffen för varje enskilt brott skulle adderas. En sådan ordning skulle kunna få omoraliska konsekvenser, och straffen skulle inte motsvara de olika brottens klandervärdhet.
Sammanfattning
I det ovan nämnda rättsfallet berodde skillnaden i utgången på ungdomsrabatten. Tingsrätten tillämpade inte reglerna om ungdomsrabatt på ett korrekt sätt, utan gav mannen för lite i rabatt med hänsyn till hans ålder. Hovrätten dömde dock i enlighet med gällande rätt. Därav blev det stor skillnad i de olika instanserna. Även om hovrätten gjorde en korrekt tillämpning kan man självklart ställa sig frågande till om det är rimligt att någon som har begått så allvarliga brott ska få en så stor rabatt på straffet. Frågorna om ungdomsrabatt och mängdrabatt är ständigt aktuella för debatt då det ofta leder till resultat som enligt allmänheten är stötande.
Det pågår just nu en diskussion om lagändring, främst avseende ungdomsrabatten. Diskussionen om den eventuella lagändringen beror till stor del på det stora problemet som idag finns med rekrytering av unga till kriminella gäng.
Huruvida man bör begränsa straffrabatterna är givetvis en fråga som kräver noggrant övervägande men diskussionen är påkallad, i synnerhet i de fallen där det föreligger en överhängande återfallsrisk i likartad brottslighet och straffrabatten därmed motverkar sitt eget syfte.
