När ett barn varaktigt bor hos den ena föräldern har den i regel rätt till umgänge med den andra föräldern. För att barnet ska kunna bygga upp en trygg relation även till den förälder den inte bor med är det viktigt att umgänget fungerar bra. För barn med neuropsykiatriska diagnoser, såsom t.ex. ADHD eller autism, kan ett sådant umgänge dock innebära särskilda svårigheter. Många barn med sådana diagnoser har ett stort behov av förutsebarhet, struktur och rutiner i sin vardag för att må bra. Umgänget är i första hand till för barnet och det är därför barnets intressen och behov som ska vara avgörande.
Aktuellt
Tala är silver, tiga kan vara ett åsidosättande av upplysningsplikten
En utgångspunkt som många har när det gäller fastighetstransaktioner är att fastigheterna säljs i befintligt skick. Som säljare kan det vara frestande att inte säga för mycket. Det kan, beroende på hur man formulerar sig, vara fråga om antingen enuntiationer eller i värsta fall uttryckliga garantier som gör att köparens undersökningsplikt inskränks och att denne får möjlighet att åberopa desto fler felförhållanden i en eventuell efterföljande tvist.
Umgänge med barn som bor på skyddat boende – fördelar och risker
Ett barn som bor med endast den ena föräldern har som regel rätt till umgänge med den andra föräldern. Umgänget kompliceras dock när barnet och boendeföräldern bor på ett skyddat boende. Ofta är anledningen till att de bor på skyddat boende att det har förekommit hot eller liknande från den andra föräldern. Umgänget försvåras ytterligare om barnet och boendeföräldern dessutom har skyddade personuppgifter och hemlig adress. Vem vad händer med barnets rätt till umgänge?
Fel i fastighet – det var (inte) bättre förr, och en fråga om vikten att hålla styvt på sin nutidsorientering
Tiderna förändras, och byggstandarderna med dem. Det är något av det viktigaste man bör ha i åtanke när man köper eller säljer en fastighet. Det som var okej vid nybyggnationer år 1971 – såsom alunskifferbaserad lättbetong knökfull med radon – är allt annat än okej femtio år senare, 2021.
Dubbelmordet i Vallentuna- en fråga om bevis och medgärningsmannaskap
En man och en kvinna hittades döda i sin bostad i Vallentuna. Två män kom att åtalas för mord samt rån. De båda männen skyllde på varandra och angav olika berättelser om vad som hänt paret. I tingsrätten dömdes båda männen för mord på kvinnan och för rån avseende mannen, men hovrätten gjorde en annan bedömning.
Fel i fastighet – bra karl undersöker sin fastighet själv (nåja)
Fastigheter är ofta en dyr affär. Dyrare kan det bli om det visar sig att de varit behäftade med fel. Av detta skäl utförs ofta så kallade överlåtelsebesiktningar inför ett fastighetsköp. Detta är som huvudregel både i köparens och säljarens intresse.
Mer om målsägandebiträde
Lagen om målsägandebiträde kom att ändras 2018. Ändringen innebär att när tiden för överklagande av tingsrättsdomen har löpt ut har man inte längre rätt till ett målsägandebiträde, om inte rätten bedömer att det finns ett fortsatt behov av det. Anledningen till den nya regeln tycks bero dels på ekonomiska skäl, dels att man har bedömt att behovet av biträde i högre instans ofta inte är särskilt stort.
Ungdomsrabatt och mängdrabatt
Nyligen avgjordes ett mål där en man dömdes för ett flertal sexualbrott mot barn, däribland 49 fall av grov våldtäkt. Fallet har väckt starka reaktioner hos allmänheten med anledning av det straff som mannen fick. Tingsrätten bedömde att det maximala straffet som kunde ges var fängelse i 14 år. Med hänsyn till gärningsmannens unga ålder och att han hade hjälpt till i utredningen, gjordes bedömningen att straffet skulle bli fängelse i 12 år. Hovrätten gjorde en annan bedömning och fann att straffet skulle bli fängelse i 7 år och 6 månader. Frågan som många har ställt sig är hur det kunde bli så stor skillnad i de olika instanserna. Anledningen till denna skillnad beror främst på den s.k. ungdomsrabatten, vilken förklaras närmre i det följande.
Vad ska jag göra om jag inte får träffa mitt barn?
Många föräldrar kontaktar oss med frågan vad man ska göra om man inte får träffa sitt/sina barn. En vanlig missuppfattning är att gemensam vårdnad om ett barn ger föräldrarna en automatisk rätt att ha barnet/en hos sig i lika stor omfattning. Så är dock inte fallet.
