Den som utsatts för ett brott har i många fall rätt till skadestånd från gärningsmannen, bl.a. i form av så kallad kränkningsersättning

Den som utsatts för ett brott har i många fall rätt till skadestånd från gärningsmannen, bl.a. i form av så kallad kränkningsersättning. Ersättningens syfte är att ge brottsoffret en slags upprättelse för den skada han eller hon lidit på grund av brottet. Om man jämför nivåerna av skadestånd i Sverige med andra länder, särskilt USA, kan de belopp som man kan få i Sverige verka låga. Från och med den 1 juli 2022 gäller dock ny lagstiftning på skadeståndsområdet vilket innebär en relativt stor höjning av ersättningsnivåerna för kränkning.

Den nya lagstiftningen innebär även rätt till en ny form av ideell ersättning till efterlevande anhöriga, så kallad särskild anhörigersättning, liksom en utvidgning av rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap, där man tidigare varit återhållsam med att bevilja ersättning.

Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeföljderna av brott även om det kan vara svårt att mäta ett lidande i det enskilda fallet i pengar. I brist på andra verktyg för att ge brottsoffer upprättelse för det trauma de varit med om är dock den ekonomiska kompensationen det som finns tillgängligt. Grundtanken med skadestånd är att den som skadats ska hamna i samma situation som om skadan inte hade inträffat och målet är alltså att skadan ska repareras fullt ut. En sådan reparativ funktion är av betydelse för en allmän känsla av trygghet och säkerhet i samhället genom att man vet att man kommer ha rätt till ersättning om man utsätts för ett brott.

Nedan följer ett urval av brott där ersättningsbeloppen höjts;

För misshandel utgick ersättning tidigare med 5 000 – 15 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 10 000 – 40 000 kr.

För grov kvinnofridskränkning utgick ersättning tidigare med 30 000 – 75 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 75 000 – 150 000 kr.

För våldtäkt utgick ersättning tidigare med 100 000 – 125 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 200 000 – 250 000 kr.

Om gärningsmannen har kunnat betala en del av skadeståndet till brottsoffret, eller om brottsoffret har fått försäkringsersättning utbetald, räknas det bort från den brottsskadeersättning som kan betalas ut av Brottsoffermyndigheten.

 

EBATT – av Jennica Paulette, advokat och delägare & Linda Bohlin Jacobsson, jurist, vid Atlas Advokater

Rättshjälpslagen har på många områden inte ändrats sedan år 1999. Det är 21 år sedan nu och mycket har hänt. Inkomsterna har ökat, inflationen har ökat och kostnaderna i samhället har ökat. Trots detta så består samma laginnehåll rörande vad du får tjäna för att kvalificera till rättshjälp, vilka avdrag du får göra eller gränsen för debiterade timmar och ombudskostnader. Detta gör processen extremt ojämn för klienter med rättshjälp i förhållande till rättsskydd och är ett allvarligt hot mot rättssäkerheten.

Den som utsatts för ett brott har i många fall rätt till skadestånd från gärningsmannen, bl.a. i form av så kallad kränkningsersättning. Ersättningens syfte är att ge brottsoffret en slags upprättelse för den skada han eller hon lidit på grund av brottet. Om man jämför nivåerna av skadestånd i Sverige med andra länder, särskilt USA, kan de belopp som man kan få i Sverige verka låga. Från och med den 1 juli 2022 gäller dock ny lagstiftning på skadeståndsområdet vilket innebär en relativt stor höjning av ersättningsnivåerna för kränkning.

Den nya lagstiftningen innebär även rätt till en ny form av ideell ersättning till efterlevande anhöriga, så kallad särskild anhörigersättning, liksom en utvidgning av rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap, där man tidigare varit återhållsam med att bevilja ersättning.

Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeföljderna av brott även om det kan vara svårt att mäta ett lidande i det enskilda fallet i pengar. I brist på andra verktyg för att ge brottsoffer upprättelse för det trauma de varit med om är dock den ekonomiska kompensationen det som finns tillgängligt. Grundtanken med skadestånd är att den som skadats ska hamna i samma situation som om skadan inte hade inträffat och målet är alltså att skadan ska repareras fullt ut. En sådan reparativ funktion är av betydelse för en allmän känsla av trygghet och säkerhet i samhället genom att man vet att man kommer ha rätt till ersättning om man utsätts för ett brott.

Nedan följer ett urval av brott där ersättningsbeloppen höjts;

För misshandel utgick ersättning tidigare med 5 000 – 15 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 10 000 – 40 000 kr.

För grov kvinnofridskränkning utgick ersättning tidigare med 30 000 – 75 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 75 000 – 150 000 kr.För våldtäkt utgick ersättning tidigare med 100 000 – 125 000 kr. Efter reformen har ersättningen höjts till 200 000 – 250 000 kr.Om gärningsmannen har kunnat betala en del av skadeståndet till brottsoffret, eller om brottsoffret har fått försäkringsersättning utbetald, räknas det bort från den brottsskadeersättning som kan betalas ut av Brottsoffermyndigheten.EBATT – av Jennica Paulette, advokat och delägare & Linda Bohlin Jacobsson, jurist, vid Atlas Advokater

Rättshjälpslagen har på många områden inte ändrats sedan år 1999. Det är 21 år sedan nu och mycket har hänt. Inkomsterna har ökat, inflationen har ökat och kostnaderna i samhället har ökat. Trots detta så består samma laginnehåll rörande vad du får tjäna för att kvalificera till rättshjälp, vilka avdrag du får göra eller gränsen för debiterade timmar och ombudskostnader. Detta gör processen extremt ojämn för klienter med rättshjälp i förhållande till rättsskydd och är ett allvarligt hot mot rättssäkerheten.