Här hittar du allt ifrån våra egna företagsnyheter, juridiska tips och råd till djupgående analyser och insiktsfulla artiklar. Läs, lär och upptäck mer om juridik.
Under de senaste åren har kriminalpolitiken kommit att inta en alltmer central position i den svenska samhällsdebatten. Frågor om gängkriminalitet, skjutningar, sprängningar och återfallsbrottslighet har i stor utsträckning präglat den politiska dagordningen och bidragit till en bred diskussion om huruvida det svenska straffrättssystemet är anpassat för de utmaningar som dagens samhälle står inför.
Mot denna bakgrund har regeringen presenterat vad som beskrivs som den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalkens införande år 1965. Reformen omfattar ett femtiotal straffskärpningar, utökade möjligheter att använda häktning, nya regler för flerfaldig brottslighet och en särskild straffskärpningsbestämmelse för brott med koppling till organiserad kriminalitet.
Om förslagen genomförs kommer de att påverka praktiskt taget samtliga aktörer inom rättsväsendet. Domstolarna kommer att behöva tillämpa nya straffskalor. Åklagare kommer att få utökade möjligheter att begära häktning. Försvarare kommer att möta ett förändrat rättsläge där presumtionen för frihetsberövande förstärks. Samtidigt kommer Kriminalvården att behöva hantera konsekvenserna av längre strafftider och ett ökat antal intagna.
Reformen aktualiserar därför inte bara frågor om straffnivåer utan även mer grundläggande frågor om rättsstatens utformning, proportionalitet, rättssäkerhet och synen på straffets funktion i samhället.
Att drabbas av en trafikolycka innebär ofta mer än bara fysiska skador och psykiskt lidande. För många börjar en ny och ibland krävande process direkt efter olyckan – kontakten med försäkringsbolaget. Det är i detta skede, när skadan ska anmälas och ersättningen utredas, som många känner sig osäkra på sina rättigheter och hur de bäst ska gå vidare.
Att råka ut för en trafikolycka kan vara en omvälvande upplevelse. Förutom de fysiska och psykiska konsekvenserna kan skadan även påverka din ekonomi under lång tid. För att skydda den som drabbas finns ett tydligt regelverk som ger rätt till ersättning. Men vad innebär det i praktiken, och vad kan du faktiskt få ersättning för?
Sverige har fått en skärpt sexualbrottslagstiftning med fokus på att bättre skydda barn – särskilt de mellan 15 och 17 år. Lagändringen innebär att fler situationer än tidigare kan bedömas som våldtäkt mot barn, även när den unga personen till synes har samtyckt.
Att det är förbjudet att begå brott är självklart. Men i Sverige kan du faktiskt dömas även om brottet aldrig blir av. Det räcker i många fall att du försöker – eller till och med förbereder – ett brott för att det ska vara straffbart.
Personskademål är tvister där en enskild individ ofta står mot ett försäkringsbolag efter en skada. Det kan handla om allt från trafikolyckor till medicinska skador, där parterna är oense om både orsaken till skadan och vilken ersättning som ska betalas ut.
Det som vid första anblick kan framstå som en juridisk fråga om bevisning och ersättning är i praktiken också en ekonomisk riskfråga – och för många skadelidande en avgörande sådan.
Sedan strax före årsskiftet har s.k. oskuldskontroller och intygande av oskuld kriminaliserats. De nya lagarna innebär att det är straffbart att undersöka någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om det verkar som att en person haft samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar. Likaså är det numera straffbart att muntligen eller skriftligen intyga att någon är eller inte är oskuld. Den som gör sig skyldig till en oskuldskontroll döms till fängelse i högst ett år och den som gör sig skyldig till intygande av sexuell oskuld döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
När någon närstående går bort kan det uppstå en rad emotionella frågor, men många gånger även ekonomiska. Reglerna om arv regleras i ärvdabalken (ÄB), där det bland annat regleras att det i första hand är den avlidnes barn, så kallade bröstarvingar, som ärver denne. Alla barn ska då dela lika på den kvarlåtenskap som finns kvar efter den avlidne, men om det är så att den avlidne exempelvis testamenterat bort alla pengar till något eller någon annan än barnen så kan dessa åberopa sin så kallade laglott.
