På flera orter runt om i Sverige har det de senaste åren förekommit angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det har ansetts vara ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslog regeringen den 22 december 2016 de ändringar som behövs för att åstadkomma ett starkare skydd för blåljuspersonal.
Lagen trädde i kraft 1 januari 2020. Det är sedan tidigare redan brottsligt att angripa polis, brandmän eller ambulanspersonal i syfte att hindra dem att utföra sitt arbete. Skillnaden med den nya lagen för blåljussabotage är att den medför ett strängare straff än tidigare. Brottet införs i 13 Kap. BrB och träffar den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att;
- använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
- tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
- vidta någon annan otillbörlig åtgärd.
Straffansvar ska gälla endast om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.
Det blir en högre straffskala med den nya lagen. Maxstraffet för blåljussabotage av normalgraden ska vara fängelse i fyra år. Om brottet anses vara grovt ska straffet vara fängelse i lägst två år och högst 18 år eller livstid.
Den nya lagen har kritiserats av många rättsexperter, detta med anledning av att den kriminaliserar ett brott som varit straffbart sedan tidigare. Experter menar även att livstids fängelse är alltför ingripande för den anklagade, då det kan bli svårt att dra gränsen för vad som utgör grovt blåljussabotage.
Om du har några frågor om den nya lagen är du varmt välkommen att kontakta oss på Atlas Advokater.
