Avgörande för om barnet ska ha rätt till umgänge med sin förälder är vad som är barnets bästa. Vid bedömningen av vad som utgör barnets bästa ska hänsyn särskilt tas till risken för att barnet eller någon annan i familjen far illa av umgänget samt till barnets behov av en god och nära kontakt med båda föräldrarna. I vissa fall när barnet bor på skyddat boende kan det vara bäst för barnet att inte ha något umgänge alls med den andra föräldern, t.ex. om det finns en risk för att föräldern utsätter barnet för våld. Det finns dock situationer där det trots att barnet bor på skyddat boende är till barnets bästa att få umgås med sin förälder.
När barnet och den ena föräldern bor på ett skyddat boende kan det vara svårt att få till stånd ett fungerande umgänge mellan barnet och den andra föräldern. Om umgänge inte sker trots att det har bedömts vara till barnets bästa, kan det få negativa konsekvenser för barnets relation till umgängesföräldern. Desto längre tid som går utan att umgänge sker, desto svårare blir det att bygga upp en bra relation mellan barnet och föräldern. Det är därför mycket viktigt att umgänget fungerar på ett bra sätt. Samtidigt måste barnets trygghet och skydd komma i första hand, och umgänget får alltså inte innebära några risker för barnet. Om barnet lever på en skyddad adress, får umgänget inte heller medföra att adressen blir känd för den andra föräldern. Umgänge ska inte ske om det medför en risk för barnets behov av skydd.
I praktiken kan en umgängesrätt alltså innebära flera praktiska svårigheter när ett barn bor på skyddat boende. En lösning för att få till stånd ett säkert umgänge kan vara att domstolen förordnar om s.k. umgängesstöd, vilket innebär att en person från socialtjänsten är med vid umgängestillfället. Ett annat alternativ är att umgänget sker via telefon/video, vilket innebär att barnet inte träffar sin förälder fysiskt.
I praxis finns det avgörande så sent som i december 2015 i mål T 4853-15 från Svea Hovrätt. Där anser hovrätten trots att modern har sekretessmarkering, haft säkerhetspersonal anlitad samt polislarm inkopplad i sin bostad att umgänge mellan barnet och fadern inte skall vara hinder. På samma sätt skriver Solna tingsrätt i mål T 4515-12 meddelad den 29 januari 2014 att sekretessmarkering får inte utgöra hinder för umgängesrätt eftersom detta skulle på ett orimligt sätt begränsa barnen och faderns möjligheter att vara tillsammans. Södertörns tingsrätt belyser samma problematik i mål nr T 10948-19.
Sammantaget ger situationen upphov till svåra intresseavvägningar. I grunden är det två intressen som ställs mot varandra – dels barnets rätt till en nära kontakt med den förälder den inte bor med, och dels vikten av att barnet inte riskerar att utsättas för våld eller något annat.
Behöver du hjälp med frågor om umgänge? Kontakta oss vår Barnrättsgrupp!
