Att ett äktenskap erkänns innebär att äktenskapet ses som giltigt och får alla de rättsverkningar som ett giltigt äktenskap ger. Tidigare har utländska barnäktenskap erkänts om parterna saknat anknytning till Sverige. Erkännandet kunde endast vägras om äktenskapet uppenbart stred mot det svenska rättsväsendet. Enligt praxis har erkännandet nekats om barnet var under 15 år vid äktenskapets början.
I lagförslaget som nu antagits framhåller regeringen att barnäktenskap inte bör accepteras i Sverige bara för att parterna har fyllt 18 år. Regeringen menar att såna äktenskap ofta förknippas med ”våld mot kvinnor och flickor och riskerar att få förödande inverkan på deras möjligheter att förverkliga och åtnjuta sina rättigheter generellt”. Barnet fråntas också en del av sin barndom och förlorar ofta rätten till utbildning. Därför kommer det efter den 1 januari 2019 krävas synnerliga skäl för att erkänna barnäktenskap där båda parterna fyllt 18 år.
Äktenskap som erkänts innan lagen träder i kraft kommer inte rivas upp. Dessa äktenskap fortsätter gälla såvida inga andra steg vidtas. Lagen fokuserar främst på att förhindra att framtida barnäktenskap erkänns i Sverige.
Lagen är inte bara ett skydd för utsatta barn, utan också ett internationellt ställningstagande. Genom att lagen om barnäktenskap skärps skickar Sverige ut signalen att det strider mot svenska värderingar såsom barns rättigheter, jämställdhet och individens rätt att bestämma över sitt eget liv.
Under de senaste åren har Danmark, Nederländerna, Norge och Tyskland skärpt sina lagar om barnäktenskap. När Sverige nu hakat på den trenden kan vi förvänta oss att fler länder i Europa skärper sina lagar.
