Denna artikel är en uppföljning till artikeln som publicerades på vår hemsida 2018 om målsägandebiträden. Du hittar artikeln här; https://atlasadvokater.com/malsagandebitrade-vad-ar-det-och-varfor-ar-det-viktigt/.
Lagen om målsägandebiträde kom att ändras 2018. Ändringen innebär att när tiden för överklagande av tingsrättsdomen har löpt ut har man inte längre rätt till ett målsägandebiträde, om inte rätten bedömer att det finns ett fortsatt behov av det. Anledningen till den nya regeln tycks bero dels på ekonomiska skäl, dels att man har bedömt att behovet av biträde i högre instans ofta inte är särskilt stort. Målsägande har t.ex. blivit nekade biträde med hänvisning till att målsägande själv inte ska närvara i hovrätten, att det inte ska åberopas någon ny bevisning och att förhören från tingsrätten ska spelas upp och att det därför inte finns något behov av biträde.
I fråga om sexualbrott har HD ansett att det föreligger en presumtion för att målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätten, om det inte saknas behov av detta. Det har dock visat sig att det långt ifrån alltid förordnas biträde i dessa fall, vilket på många sätt är problematiskt. Ett målsägandebiträdes huvudsakliga uppgift är inte alltid att bistå målsägande med juridisk hjälp, utan kan snarare handla om att vara ett känslomässigt stöd genom processen. En rättslig process är inte sällan mycket påfrestande för den som har blivit utsatt för ett brott. Det är inte ovanligt att en målsägande känner rädsla gentemot den tilltalade, eller på annat sätt behöver stöd för att kunna fullfölja processen. Detta gäller inte minst i sexualbrott. Om processen fortsätter i hovrätten finns det därför i många fall ett fortsatt behov av stöd, oavsett om målsägande själv ska medverka i rätten eller inte, och oaktat om det ska åberopas ny bevisning. Att klara sig själv genom processen kan vara mycket tungt, och det är därför problematiskt att det inte längre är en självklarhet att man har rätt till målsägandebiträde.
Det finns ingen statistik på hur många som har nekats rätten till målsägandebiträde sedan den nya lagen trädde i kraft. Vår erfarenhet är dock att det inte är helt ovanligt att så sker, även i fall där det finns behov av biträde. Vi har haft ärenden där målsäganden har blivit utsatt för ett sexualbrott men ändå nekats biträde, trots att det enligt HD föreligger en presumtion för biträde i dessa fall.
Det har riktats hård kritik mot den nya lagstiftningen från advokathåll då man anser att många målsäganden blir än mer utsatta idag än före lagändringen. Advokatsamfundet har även larmat om att många som har blivit utsatta för grova sexualbrott blir utan biträde i hovrätten.
Även om det i vissa fall inte finns något särskilt behov av biträde under själva huvudförhandlingen, t.ex. med anledning av att målsägande inte själv ska medverka, finns det ofta ett behov av att få utfallet i domen förklarat för sig av någon med juridisk kompentens. Det kan i övrigt behövas någon som finns där för att svara på alla de frågor man kan ha under en rättslig process.
Vi på Atlas Advokater anser att det är mycket problematiskt att många nekas rätt till biträde i hovrätten. Det leder till en större osäkerhet och utsatthet för brottsoffret, som redan befinner sig i en svår situation. Vi hoppas därför se en förändring på området.
