Överallt ser vi barn i sociala medier. Vem vill inte visa upp det finaste man har och visa hur gulliga de är i en situation. Vi har nog de flesta lagt ut något som vi kanske inte borde ha lagt ut. Vad får en förälder egentligen lägga ut och hur är det med samtycke från barn? Ja detta är en känslig fråga som många har en stark åsikt kring särskilt när det gäller influencers som exponerar sina barn ofta för samarbete som de får ekonomisk kompensation för. Det finns såklart mycket att säga ur ett moraliskt perspektiv men jag fokuserar endast på de juridiska perspektiven som jag nosar på i denna artikel.
Till att börja med har vi GDPR som stadgar att fotografier på barn är en personuppgift och att barns personuppgifter förtjänar ett särskilt skydd då barn ofta är mindre medvetna om vilka risker och följder det kan få med publicering av personuppgifter och i mitt exempel, bilder på sociala medier. Skyddet gäller i synnerhet när bilderna används i marknadsföringssyfte. För barn under 13 år så är det föräldrarna som ska samtycka till publicering av bilder på barnet. Från 13 års ålder kommer diskussion om när barn kan ge ett riktigt samtycke till en publicering och jag tror att detta kommer vara en fråga som diskuteras allt mer i vårdnadstvister och där bedömningar om ett riktigt samtycke funnits från barnet kommer att få avgöras i varje enskilt fall.
GDPR gäller inte privatpersoner som i en mindre omfattning lägger ut bilder på sina barn, exakt var gränsdragningen går är dock svårt att säga.
En del barn gör mer än bara blir fotograferade i stunden av sin förälder. Det finns många föräldrar som är influencers och exponerar sina barn som även dem blir influencers. Foton och video är märkbart inövat och redigerat. Ibland tjänar föräldrarna stora summor pengar på exponeringen av deras barn. Får man göra så? Här kan med säkerhet säga att GDPR gäller och att de enligt lagstiftningen måste de göra en avvägning om barnets intresse av skydd för deras personuppgifter väger tyngre än den andra personens intresse av att publicera bilderna. Mig veterligen är detta inte prövat men jag tror att barnens intresse av skydd skulle anses komma först i väldigt många situationer.
Finns det två vårdnadshavare för barnet som exponeras i en större omfattning anser jag att samtycke måste inhämta från den andra vårdnadshavaren.
Kan man säga att dessa barn som exponeras i stor omfattning arbetar? Enligt arbetsmiljölagen får ett barn inte utföra arbete som innebär en överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Om ett barn är under 13 år kan inte föräldrarna själva bestämma att barnet ska arbeta utan då behöver föräldrarna söka tillstånd hos Arbetsmiljöverket för att barnet ska få tillstånd att arbeta och tillstånd kan man bara få undantagsvis t.ex. för arbeten som barnskådisar eller som idrottare. Den som bryter mot arbetsmiljölagen kan dömas till böter. Men om utifrån dagens lagstiftning skulle anses att influencers som är barn arbetar, ställer jag mig tveksam till, möjligen genom en analog tolkning av gällande reglering.
En del hävdar att föräldrarna som exponerar sina barn och tjänar pengar på begår brott mot barnen. Jag kan inte se att själva publiceringen i sig är brottslig enligt brottsbalken. Det jag skulle kunna se som brottsligt är om t.ex. en förälder lägger ut bilder på ett barn som är väldigt sjuk, väldigt ledsen eller upprörd så kanske det skulle kunna ses som olaga integritetsintrång vilket kan leda till böter eller i värsta fall fängelse. Men det skulle också kunna handla om förtal om man t.ex. berättar om något klandervärt som barnet har gjort t.ex. mobbat ett annat barn.
Vi har också Barnkonventionen som stadgar många rättigheter och skydd för barnen t.ex. barnens rätt till vila och fritid vilket kanske de mest exponerade barnen skulle kunna anses bli berövade på. Men den diskussionen tror jag passar bäst i en utredning enligt socialtjänstlagen.
I Frankrike har det nyligen införts en skyddslagstiftning som innebär att det inte längre är tillräckligt att fråga barnen om samtycke när man vill använda barnen i kommersiellt syfte utan att man måste söka tillstånd hos franska myndigheter samt sörja för att barnen får den större delen av vinsten. Den som bryter mot detta kan bli skyldig att betala böter eller i värsta fall dömas till fängelse i upp till fem år. Men en modernisering av arbetsmiljölagen kanske vi skulle kunna få en liknande modell men troligen utan fängelsestraff.
Som sagt finns det många intressanta juridiska infallsvinklar som måste diskuteras vidare, som vilken rätt barnen bör ha till pengarna som kommer in från samarbeten? Behöver vi i Sverige ytterligare reglera vad som ska gälla för att skydda barnen? Jag hoppas ni vill fortsätta följa detta spännande rättsområdet tillsammans med mig.
Jennica Paulette
Advokat
