Om man inte kan komma överens om vem som ska få bo kvar i bostaden under tiden för en skilsmässa kan man ansöka hos tingsrätten som då fattar beslut i frågan. Domstolen beslutar om en av makarna har rätt att ensam bo kvar i bostaden fram till dess att bodelning sker och den slutliga frågan om vem som ska tilldelas bostaden avgörs. Denna rätt att bo kvar kallas för kvarsittningsrätt och gäller även för sambor.
En förutsättning för kvarsittningsrätt är att det avser den gemensamma bostaden, d.v.s. att bostaden rent faktiskt har varit avsedd att användas av båda makarna. Vem som får kvarsittningsrätt påverkas inte av ägarförhållandena till bostaden. Det innebär att en make som inte äger bostaden ändå kan vara den som får rätt att ensam bo kvar.
Det som avgör vem som får kvarsittningsrätt är vem av makarna som har störst behov av bostaden. En vanlig omständighet som kan föranleda att den ena maken få kvarsittningsrätt är att denna maken ska ha de gemensamma barnen boende hos sig. Om det inte finns några gemensamma barn kan ekonomi, hälsoskäl, eller behov i övrigt avgöra vem som får kvarsittningsrätt. Bedömningen som görs är en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Beslut om kvarsittningsrätt
kan få stor ekonomisk betydelse för makarna, inte minst om bodelningen drar ut på tiden vilket det inte sällan gör, vilket t.ex. kan bero på den betänketid som finns när man ansöker om skilsmässa. I vissa fall kan den maken som ska bo kvar därför behöva betala ersättning till den andra maken för nyttjandet av bostaden.
Detta gäller i fall där den make som inte får kvarsittningsrätt helt eller delvis är den som äger bostaden. Det har dock ingen betydelse om bostaden är en villa, bostadsrätt eller hyresrätt.
Nyttjanderättsersättning
Frågan om nyttjanderättsersättning har prövats av HD ett par gånger, se NJA 1968 s. 197 samt NJA 1983 s. 255. I dessa fall har man ansett att en skyldighet att betala nyttjanderättsersättning kan inträda när bodelningen drar ut på tiden och den kvarboende maken har bott i bostaden i över ett år från dess att den andra maken flyttade ut.
Under de första tolv månaderna har man alltså ingen skyldighet att betala ersättning till den andra maken. Det senaste fallet från HD, NJA 2006 s. 206, fastställde denna regel, men HD anförde samtidigt att det kan finnas skäl att låta den kvarboende maken betala ersättning redan efter ett par månader, eller direkt från tiden då makarna flyttar isär. Det får därmed anses vara något oklart vad som gäller i frågan.
Vem som får behålla bostaden efter bodelningen är en annan fråga. Det avgörande är även här vem som har störst behov av bostaden. Den som får behålla bostaden får normalt sett lösa ut den andra maken.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det är tingsrätten som beslutar om kvarsittningsrätt om man inte själva kan komma överens i frågan, och det som avgör vem som får rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning sker är vem av makarna som har störst behov av bostaden.
Har du frågor kring kvarsittningsrätt eller annat som rör skilsmässa? Tveka inte att höra av dig till oss på Atlas Advokater!
Sammanfattning:
Vid en skilsmässa kan man inte alltid komma överens om vem som ska få bo kvar i bostaden till dess att bodelning sker. I dessa fall kan man låta tingsrätten avgöra vem som får s.k. kvarsittningsrätt. Det avgörande i frågan är vem som har störst behov av bostaden. Om man har gemensamma barn är det oftast den maken som ska ha barnen boende hos sig som får kvarsittningsrätt, men även andra omständigheter kan avgöra frågan. I vissa fall kan den som får kvarsittningsrätt behöva betala ersättning till den andra maken för nyttjandet av bostaden.
Vi på Atlas advokater har en barngrupp som är specialiserade på frågor om kvarsittningsrätt.
